Skolan måste ut på Internet (delII)

Posted on november 29, 2010

5


… eller hur påverkar det de olika yrkerna

Den digitala förändringen började mycket tidigare än när Internet kom. Det klassiska är telegrafisterna, men även en hel del hantverkaryrken som t.ex urmakare.

Jag hade själv tänkt bli urmakare när jag gick i högstadiet, jag sommarjobbade på Wickströms Ur och Guld, sommaren 1980 och hade sökt in och kommit in till Polheims gymnasiet, som utbildade bl.a urmakare. När det var några veckor kvar till skolstart, så kom digitala klockorna med visare. Plötsligt blev urmakare yrket nedgraderat till att byta batteri och glas. Inte alls lika intressant mera, så jag hoppade av utbildningen innan den ens börjat.

Utmaningarna för små bilverkstäder måste vara likartade med alla specialutvecklade program som krävs för att kunna laga bilar idag. Det tog betydligt längre tid innan det började märkas på Åland.

Alla hantverkarjobb som har mekanik som blivit ersatt av digitala lösningar har samma utmaning. För att inte tala om alla industriella arbetsmoment som blivit ersatta av robotar.

Internet har väl främst i början ställt till det för postväsendet. Att folk istället skickade epost istället för vanliga brev. Att vår egen post har klarat utmaningarna, har mera med skattegränser att göra. Men postkontoren som var en självklarhet för bara 20 år sedan, är numera en lyx om man har det i sin närregion. Andra som har fått fundera både en och två gånger är tidningarna hur det skall hantera Internet.
Eftersom man är bortskämd att allt skall vara gratis på nätet, så är det en ganska knepig situation för en tidning om de skall sätta ut allt på nätet eller inte, eftersom det är knepigt att få folk att betala. Runt omkring i världen så försvinner den ena tidningen efter den andra. På det sättet är situationen unik på Åland med sina två lokaltidningar.
Där internet har haft en tydlig påverkan, är de branscher som har valt att sätta tjänster på nätet. De som var först ut med det var bankerna runt år 2000. Det var ett stort steg för deras kunder att kunna hantera sina räkningar, när som helst på dygnet. Då skall man komma ihåg att bara fyra år tidigare var det en stor grej när man slapp att stå i kö och kunde betala sina räkningar i ett bås på bankkontoret. Vem skulle vilja ha det tillbaka idag? Självklart så lägger man ner bankkontor på mindre orter som resultat.

Trots allt är det inte speciellt många företag och organisationer som lyckats erbjuda smarta internet tjänster på Åland idag. Orsaken till det är många…

Kommer Sociala Medier att påverka vår arbetssituation och i så fall vilka branscher?

Där finns det flera aspekter. Eftersom makten har förskjutits mot konsumenterna, så hänger det mycket på hur konsumenterna kommer att agera. Helt klart är att annonsmarknaden i tidningsvärlden kommer att få det det tufft, när det är så billigt att annonsera på facebook.
Snart finns det lika många facebook användare, som det finns tidningsprenumeranter på Åland.
Det positiva är att för småföretagarna är att det extremt enkelt och billigt att nå sina potentiella kunder. Så det kommer förmodligen att skapa fler småföretag på Åland i framtiden.

En effekt som man kan se är att priskonkurrensen kommer att hårdna i t.ex matbutikerna. På sikt kommer det att dyka upp konsument drivna facebook sidor som har dagliga pris jämförelser på matkassar. I Asien finns idag redan sajter som samlar människor som skall köpa samma produkt och när de är tillräckligt många, tar de direktkontakt med producenten och får grymma rabatter. Här kan man tänka sig att tio bönder slår ihop sig och köper 10 stycken likadana traktorer, förmodligen skulle det påverka priset rejält.
Så de branscher som har försäljningar av varor kommer att få utmaningar. De måste verkligen satsa på service och ge kunden ett mervärde, så att de är villiga att handla från dem.

Det finns också olika andra yrkeskategorier som på sikt kommer att påverkas. Journalister har fått stor konkurrens av människor som skriver om olika saker på sina bloggar. Alla vill bli sin egen journalist och berätta sin historia.
Detta i kombination med att ungdomar mera lyssnar på vad bekanta säger i sina nätverk än vad reklamen försöker att få dem att köpa. Det gör också att olika typer av kritiker osv har en mindre betydelse, eftersom man lyssnar mera på vad ens vänner säger.

Detta fenomen är inget nytt, för de gör vi ”vuxna” också om vi skall köpa t.ex en bil, så frågar vi bekanta som har den bilen vad de tycker om den.

Det betyder att tjänstemanna sektorn kommer att ha en tuff utmaning. Serviceyrken däremot eller de som jobbar med människor har troligtvis en tryggare framtid, som i alla fall inte påverkas lika mycket.