Katrineholms Kuriren & Kgate med en åländsk touch

Posted on februari 11, 2011

2


Inom många områden finns de som har anammat de nya kommunikation vägarna och de som ser Sociala Medier som enbart av ondo. Jag skrev tidigare om att en av yrkesgrupperna som kommer att få det jobbigt med omställningen är journalisterna. Skolan måste ut på Internet (del 2).

Det är otroligt intressant att följa med vad som händer i Katrineholm. Det har skrivits mycket i bloggvärlden om detta fenomen som avslöjar klart och tydligt skiljelinjen mellan de som tror på att sociala medier medför en transparens och de som inte gör det. I detta fall så är det kommunchefen som har valt en mycket transaparent linje i sitt sätt att arbeta, man önskar att det skulle finnas mera av hans sort. När internet kom och kommunerna skulle ha webbsidor, så hade de gjort sitt jobb när de hade satt ut en mängd information på nätet. Resultatet blev informations containrar som man som besökare inte hittade vad man behövde och det blev egentligen ingen dialog över huvudtaget.

Kortfattat vad som hänt.

Katrineholms Kuriren hade skickat ett antal vinklade frågor till kommunchefen Mathias Jansson, där det var tydligt att de ville sätta dit honom. Vad han gör är att i transparensen tecken sätter ut frågorna på sin blogg. Det tar inte länge innan SoMe Sverige är där och kommenterar och ger feedback till @kommunchef. Den posten får över 900 besökare under kvällen.

Sedan har t.ex Joakim Jardenberg kommenterat detta i Journalistik i demokratins och öppenhetens namn.  Fredrik och Medier har också skrivit bra Korta klipp

Här kommer mitt bidrag

Det kan väl visa lite hur man tänker om Sociala Medier i traditionell media på Åland och förmodligen på många andra tidningsredaktioner.
Under 2010 skrev jag krönikor i Ålands Tidningen. I september 2010 skrev Ålands Tidningens Kultur redaktör Benita Mattson Eklund följande krönika. Hon hänvisade bl.a till uppsats i Uppsala ”Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Stockholms universitet/Psykologiska institutionen” som om möjligt visade att det finns ganska mycket kvar att lära sig om Sociala Medier inom den akademiska världen också. Måste säga att jag är djupt förvånad att den blev godkänd.

Om inte annat förklarar det hur de tänker och tror man att Sociala Medier fungerar på det här sättet enbart, så finns det en viss logik hur de reagerar…
Jag tycker väl att händelserna i Egypten och i Tunisien visar att man inte enbart använder SoMe för att prata skit och spela spel.

”En fet kick för egot

Det sägs att de sociala medierna blir allt viktigare som aktörer inom politik, samhälle och media.

Jag sätter ett frågetecken för det påståendet och hävdar att mötesplatser som Facebook i första hand är till för att utvidga medlemmarnas självkänsla. ”Egoboosting” kallas fenomenet på engelska.

Psykologer som analyserat Facebook säger att vi älskar ”fejan” för att vi får omedelbar belöning, till exempel genom en kommentar eller fått en ny vän. Eftersom vi människor är flockdjur så har vi en stark dragning åt att bli sedda och bekräftade av andra i flocken.

Fenomenet har faktiskt blivit så intressant att det är underlag för akademiska uppsatser. Psykologistuderande Linda Hellqvist har skrivit en d-uppsats om identitetskonstruktion genom Facebooks statusuppdateringar.

Enligt det sammandrag av uppsatsen som finns tillgängligt skriver hon en mycket intressant sak, nämligen att alla marknadsför sitt ”bäs- ta möjliga själv”, en person som är lik

den man vill vara men som inte är den man är.

Och det handlar inte om personlighetsklyvning utan om att marknadens sätt att tänka tagit över och styr. Vi marknadsför oss på Facebook, ängsligt medvetna om hur vi tar oss ut inför andras blickar. Alla vill ju vara en resurs, någon att räkna med. Då gäller det att iklä sig en lämplig framtoning.

Ett sådant beteende kan man vänta sig av unga människor som söker sin personlighet och testar olika stilar. Men Facebook är inte bara en mötesplats för ungdomar, långt därifrån. Här finns ”alla” som vill vara någonting i världen, allt oftare hänvisas man att söka uppgifter om en person på ”fejan”.

Intressant är det att läsa hur personer framställer sig. Här finns, för att ta några exempel, karriärmänniskorna som beskriver den upptagna vardagen, de konstlade slarvmajorna som gör ett nummer av att vara glömska och virriga och förstås alla superföräldrar som matar in bilder av ungarna så att det bara skvätter om det.

På Facebook uppstår lätt grupper som förenas av lusten att hata eller älska fenomen och personer och här finns stödgrupper för de mest osannolika saker. Skulle inte förvåna mig om det fanns ett antal människor som förenas av lusten att utrota ökenråttor.

Det jag undrar är hur dessa långa vistelser i den virtuella värl- den påverkar synen på verkligheten. Blir verkligheten bara någonting trist att ondgöra sig över på nätet? Lägger man ner lika mycket tid på att umgås med vänner på riktigt eller nöjer man sig med fejan-bekräftelser?

Och om man konstruerar sin personlighet för att bli lite intressantare, klarar man av att hantera den riktiga mer vardagsnära personligheten?

Kanske de här frågorna är för tidigt väckta. Om ett eller två decennier kan man kanske börja se bieffekterna av att leva ett virtuellt liv helt och fullt.

I fråga om Facebook kan man lätt konstatera att den är ett ”ti- dens tecken”. Aldrig tidigare har vi västerlänningar varit så införstådda med att vi är en del av marknaden som vi är nu. Det individualistiska och rebelliska tonar bort, i stället tonar leen- de och välanpassade människor fram som alla tycker och uttrycker sig på ett ganska likartat sätt. Det är inte Facebooks fel, sajten är en spegel av vad som rör sig i tiden.

Men en sak är viktig. Vi måste sätta den här utvecklingen under lupp, fråga oss om ”fejan” är vår tids opium för folket som får människor att bara tänka och skriva om trivialiteter. Typ ”måste gå på jobb nu” eller ”var ute och festade sent. Puh!”

I så fall har vi, med hjälp av den förföriska marknaden, gjort oss själva och språket mycket fattigare.”

Jag svarade henne i en insändare i samma tidningen, kommer att ladda upp den i en uppdatering av denna post.