Jag har haft och har en lång intressant diskussion med en civilingenjör på Facebook angående Ekonomi 3.0. blogposten som jag skrev för ett tag sedan.
Han är 60 + och har varit på Facebook i ca 1 månad. Han har 25 Facebook vänner och merparten av dem är partikamrater. Han använder Facebook till ett chatforum för att diskutera och ifrågasätt olika saker, med andra ord väldigt seriöst.
På flera sätt påminner vi om varandra, det vill säga vi har en teknokratisk bakgrund och är båda mycket nyfikna på hur saker hänger ihop.
Mitt sätt att hantera det är att kasta mig in i olika sociala media kanaler, men även i de traditionella bara för att förstå mekanismerna. Därför har jag börjat skriva krönikor i dagspressen, men även så startade jag ett radioprogram bara för att även få en erfarenhet av det.
Han vill ha praktiska exempel på hur ekonomi 3.0 kommer att påverka Åland. Jag har gett ett antal olika exempel, men de har han avvisat för att han inte tror på dem!
Okej då måste jag förstå varför han avvisar dem. Det handlar dels om erfarenheterna med internet bubblan i början på 2000-talet med Johan von Holstein och framfab i spetsen och bara för att de var för tidigt ute, betyder INTE att de hade fel i sak.
Den andra saken är att han inte tror på att det har skett en stor förändring REDAN på beteendet bland konsumenterna.
Den tredje saken är att han är övertygad om är att det inte har skett en revolution inom kommunikationer. Ur tekniskt perspektiv sant, men beteendemässigt har det hänt det.
I senaste diskussionen skrev jag att jag förstår att han tappade tråden i uppföljande bloggpost kommunikation 3.0. Han svarade ”Om du förstår att jag tappade tråden så är jag inte riktigt klar över på vilken grund du baserar förståelsen. Är jag för okunnig för att förstå eller har du ännu inte lyckats förklara hur det hänger ihop? ” – Svaret på den, är väl både och 🙂
Liten parentes om pedagogik. Jag skulle kunna vara världens bästa lärare inom ämnet skridskoåkning och berätta om det teoretiskt, men för att eleverna skall lära sig i praktiken att skrinna så måste de göra det själva, genom att öva och åter igen öva.
En än större utmaning blir det om personen aldrig sett is eller tror på att det finns skridskor…
Kommunikation
Jag tror att både han och jag är överens om att kommunikation är idag mycket mera integrerat med teknisk kunskap än någonsin tidigare.
Historiskt sätt har en ny teknik för kommunikation varit förenat med dyra investeringar, så de som har haft tillgång till den har antingen varit rika eller haft makt.
Nu är plötsligt starka kommunikations kanaler som Facebook,twitter, youtube mfl. gratis och dessutom tillgängliga för stora delar av mänskligheten, åtminstone i västvärlden.
Det hänger på individen själv om man kan bygga stora nätverk. Mycket av nätverksbyggande baserar sig på sociala kunskaper.
Min aha-upplevelse varför Facebook i kombination med ett stort nätverk är enormt starkt är mina upplevelser med vulkanutbrottet på Island.
Den matematiskt kunnige personen kan snabbt räkna ut att om man i snitt har 100 personer och de i sin tur har 100 personer och de i sin har 100 personer så når man teoretiskt 1 000 000 människor med en uppdatering. (100*100*100)
De senaste siffrorna jag har sett så har man i snitt över 200 Facebook vänner.
Den kanske största revolutionen som skett, är att aldrig tidigare har den yngre generationen lärt den äldre att kommunicera!
Jag lär mina föräldrar dator och mobil (numera även SoMe) mina barn lär mig sociala medier. Jag ser mina tre-åriga tvillingar som en pensionsförsäkring för de kommer att hålla mig uppdatera åtminstone 20 år till.
Det är faktiskt både en utmaning och en stor välsignelse att kommunicera med sina barn, speciellt i detta tidevarv.
Ett liknande fenomen men på mikronivå, är när en familj flyttar till ett annat land med ett annat språk, så lär sig barnen snabbt det nya språket, men inte föräldrarna. Då är föräldrarna i beroende ställning rent kommunikativt till den yngre generation. Kanske inte helt lyckat eftersom de yngre saknar livserfarenhet.
Insikter med Facebook
En av de viktigaste insikterna med Facebook är att det är ett kommunikations verktyg, som telefonen eller eposten. MEN den stora skillnaden är att man har stora delar av sitt nätverk samlat där från den analoga världen 24/7 (dygnet runt).
En annan mycket viktig är att sociala medier betyder att man skall vara SOCIAL där. Det betyder att man bjuder på sig för att man skall få något tillbaka.
Det innebär att dock man måste tänka på vad det betyder, att förstå skillnaden mellan att vara personlig eller privat.
Allt som man skriver där kan läsas av andra, på både gott och ont!
Facebook är som en stor sammankomst, där man har sina arbetskollegor, idrottskompisar, gamla studie kompisar, släkt och vänner samlade.
Om man då bara pratar enbart jobb på Facebook uppfattas man som tråkig, precis som man skulle uppfattas det på en fest om man där bara pratade jobb. Kör man bara personliga saker kan man även anses som oseriös, men det hänger förstås ihop med vad för personliga saker man skriver.
En blandning av uppdateringar som kan vara intressant för de olika typer av ”vänner” man har, är förstås det optimala.
Man skall vara personlig, men inte privat. Det tåls att upprepas!
Man skall helt enkelt visa en del av sin personlighet, delar från arbetet, sina fritidsintressen, vad man tycker att är roligt och vad som är viktigt för en. Saker som man skulle kunna tänka sig att berätta på en fest där samtliga ens bekanta finns och det gör ingenting om alla skulle råka höra det
Personlig marknadsföring .
Redan idag tittar arbetsgivare på de ansökandes Facebook profiler innan de blir kallade till intervju. En undersökning som Stockholm handelskammare gjorde våren 2011 svarade 1/3 av 1000 företag att de gör det. Därför borde det vara ett ämne i skolan som heter digital kompetens som innehåller bl.a hur man vårdar sin digitala profil och vad är det digitala värderingar.
Lite knepigt att förverkliga i och med att lärarna just nu tar de första stapplande stegen i sociala medier och själv skaffa sig digital kompetens. De har dessutom minmalt stöd från tjänstemännen som skall verkställa besluten (eftersom de inte heller har någon större närvaro i sociala medier).
De får inte heller något stöd från den akademiska världen, för de har inte heller någon större närvaro där.
Jag har läst ett antal avhandlingar och de är rent ut sagt beklämmande läsning. Att försöka göra seriösa undersökningar eller för den delen avhandlingar om man inte har koll på ämnet blir bara fel. Den senaste i raden var att kolla om folk blir mera olyckliga av att använda facebook. Om man då tänker att facebook är ett kommunikationsverktyg, så borde man väl i så fall göra en liknande undersökning på användadet av telefoner. Problemet är alltså att dra skutsatser med analoga värderingar på digital värderingar.
Exempel: det är som att ha enbart erfarenhet av segelfartyg och göra en empirisk undersökning av hur bra ångfartygen seglar…
Hur de första stegen ut på Facebook
Den normala Facebook användaren börjar med att bjuda in och acceptera sin närmsta släkt och vänner. Steg två är att gilla något som någon sagt. Steg tre är att skriva en kommentar till någons uppdatering och sedan slutligen steg fyra börja skriva egna inlägg.
Hur snabbt dessa steg går är förstås beroende på vilken typ av personlighet man har och vilket arbete eller position man har i samhället.
Efterhand byggs de olika ”vän” kretsarna ut och det jag hört många säga är att det godkänner alla som de på något sätt har träffat eller kommunicerat med, men tar inte med de som de uttryckligen ogillar.
Facebook sammanfattning
Facebook kan alltså användas dels som ett personligt hjälpnätverk, en personlig marknadsföringskanal, för att hålla kontakt med både nära och kära, men även för att återknyta och återuppta kontakten med människor som man har träffat tidigare i sitt liv.
Du Bengt använder Facebook ungefär som ett chatforum, med personer med ett gemensamt intresse. Förstå mig rätt, att det kan man också göra, men det är inte det som är huvudstyrkan med Facebook eller det som har ändrat på beteendet.
Ditt sätt att börja använda Facebook är väldigt ovanligt! Du är den första av mina 940 Facebook vänner som gör det. Orsaken är säkert att du har en teknisk bakgrund och har ingen rädsla i att använda verktyget. Beteende-mässigt kan man se liknande tillvägagångssätt hos de så kallade ”strump suckets” dvs de som försöker med hjälp av falsk identitet på fb påverka folk åsikter eller bara provocera, så skulle jag inte veta att du fanns, så skulle jag ha misstänkt att du var ute efter provakation.
Beteendet inom sociala medier.
Generation Y (födda – 1994) och Generation Z (1995-2007) har redan detta beteende att kommunicera, eftersom de är uppväxta med det ur ett rent tekniskt perspektiv åtminstone.
Sedan har de testat sig fram via Lunarstorm, bilddagboken och msn och sociala games som Stardolls och stallet.se
Nu har även late majority börjat använda Facebook, men min uppskattning är att man måste ha minst 200 facebook vänner och använt Facebook aktivt under åtminstone 1 år för att se potentialen med det.
Några grundläggande saker inom sociala medier
En av de viktigare sakerna är att man delar med sig och hjälper varandra. På Åland kan det vara allt från att hjälpa någon att hitta en stulen bil eller cykel. Det kallas för att ge social cash!
Man frågar råd och diskuterar allt från hur man skall plantera pelargoner på våren till om någon råkar vara på väg till Mariehamn från Geta en viss tidpunkt.
Det fungerar även som ett socialt kitt för många. Det är inte helt ovanligt att man både säger godmorgon och godkväll till sina Facebook vänner. Vissa tycker att detta är löjligt, men då borde de fundera på om det är samma sak när man säger god morgon till sina arbetskollegor …
Det har ändrat på internet beteende hos folk, man besöker inte mera dagstidningarna lika mycket, utan man går direkt till en artikel som någon av sina facebook vänner antingen har gillat eller delat med sig.
De yngre vill kommunicera med andra via internet, bland annat därför uppfattar att de tycker att tv tråkigt eftersom man är enbart passiv när man tittar. De vill ha en dialog helt enkelt.
Beteende som påverkar köpbeteende
Min tes är att om beteende förändras i hur människor kommunicerar, så kommer det även påverka allt annat som vi människor gör.
Man litar mera på vad ens vänner tycker om en produkt än att bli påverkad av reklam.
Det är inget nytt egentligen, det har vi äldre redan gjort när det gäller större inköp, men de yngre gör det med allt möjligt allt från vilket café de skall fika på till vilka hustyper är det man skall köpa.
Ett exempel inom turismen är det över 40 % av svenskarna bestämmer sitt nästa resmål beroende på vad ens Facebook vänner har delat med sig på Facebook. Det är 4,5 miljoner svenskar på Facebook.
Bengt detta är en stor förändring i beteende som man man borde ta hänsyn till i en turiststrategi, eller?
Responstiden, generation Y tycker att epost är värdelöst eftersom du för vänta så länge innan du får respons. Du vet inte heller om personen är tillgänglig vid datorn när det gäller epost.
(det innebär att man måste ha en närvaro där de är och reagera snabbt på deras frågor annars går de till en konkurrent)
Transparensen är en av de viktigaste förändringarna. Det ser du tydligt i t.ex pricerunner där kan du jämföra priser mellan leverantörer. (det innebär att man måste konkurrera med något annat än pris, t.ex service online som är personlig)
De yngre generationerna är vana att byta leverantörer på ett helt annat sätt än vi. Det gäller allt från banker till klädtillverkare. ( det innebär att misslyckas man med antingen med servicen eller respondtiden eller om man är otrevlig, så går de till en konkurrent.)
En stor sak som har hänt är att man som konsument har en helt ny möjlighet att påverka företagen.
Exempel en bekant till mig var in till en butik och frågade om de kunde ta in en ny produkt till sitt sortiment. Ingenting på några veckor hände så hon gick in igen och frågade, efter ytterligare veckor när ingenting hade hänt ställde hon exakt samma fråga på deras Facebook sida. Följande dag fanns produkten i butiken. Orsaken varför är naturligtvis att det har en mycket större genomslagskraft när man skriver något som är publikt än i en direktdialog med ett företag om det så är via ett mail, telefonsamtal eller direkt öga mot öga.
Slutsummering till Bengt.
Du frågar varför jag inte kan förklara åt dig hur det fungerar med sociala medier.
Det enkla svaret är att du inte tror på att det har skett en stor förändring i beteende. Detta baserar du på dina egna erfarenheter av sociala medier ( 1 månad på Facebook) och vad jag kan begripa har du ingen egen erfarenhet av generation Y och Z hur de fungerar.
Din sista fråga, om jag inte kan förklara beteende åt dig (som vanlig människa) hur skall det då slå igenom som beteende i de breda massorna.
Två saker som är intressant i det påstående.
1. Du som representant som den vanliga människan
Det är värt en liten diskussion. Din skepticism mot att det skett en social revolution är inte helt unik bland 60+ män. Däremot har de flesta av dem åtminstone en indirekt kontakt med det, tack vare sina barnbarn. Din generation av män, är kanske inte mest kända för sina sociala egenskaper. Generellt sätt är väl inte män det överhuvudtaget. Det finns en tydlig macho attityd att inte vara social i publika forum. Så att gå med i en social media kanal som Facebook handlar inte om enbart teknik utan framför allt social kunskaper.
Du sticker även ut genom att du har en mycket god teknisk kunskap, tack vare ditt jobb och profession som civilingenjör på ett It tätt bolag. Jag hade kollegor på mitt gamla jobb med samma inställning som du, kan man inte tekniskt förklara ett fenomen så är det antingen oseriöst eller något som kvinnor gör…
Så egentligen är du Bengt, den ultimata utmaningen att förklarar det nya i social medier 😉
En överblick hur man kan dela in grovt olika faser av facebook användare
2. Beteende slår igenom i de breda massorna?
Hmm, då har jag varit otydlig eftersom beteendet har slagit igenom hos väldigt många människor redan Generation Y, Z och även hos en hel del early majority. Det är ju det jag bygger min tes på! Den normale användaren funderar inte på varför den gör på ett visst sätt utan börjar bara att göra så.
Exempel en normal kund i ett supermarket funderar inte på varför mjölken alltid är längst inne i butiken (gäller alla butiker) eller varför blöjor och ölen ofta är bredvid varandra (nya beteende rön) så de butiker som placerar enligt detta, vet man att butiken har gått lite djupare in i hur folk beter sig. Det är samma sak jag pratar om gällande sociala medier.
Skiljelinjen mellan dig och mig Bengt är att jag säger att beteende har förändras bland många av medborgarna. Du säger att det inte har gjort det.
Jag har satt ner över 3 000 timmar de senaste tre åren på att läsa artiklar (här finns nästans 1 000 artiklar som jag har läst) , jag har testat över 200 olika sociala media verktyg. Jag är aktiv i ca 20 stycken nätverk och jag har försökt blanda mina nätverkvänner så att jag får en så spridd bild som möjligt. Jag har nästans 1000 facebook vänner, 1000 professionella linkedin kontakter och över 1200 twitter vänner. Jag har hållit föreläsningar för ca 600 personer i allt från finska kyrkan till advokat firmor och ideella föreningar och även haft givande diskussioner med dem efteråt. Det är på detta jag baserar min tes på att beteende har redan slagit igenom hos en stor del av allmänheten, men inte hos företagen, skolorna och myndigheter i deras sätt att hantera din nya situationen.
Bengt du är duktigt på att ställa frågor och kräva förklarningar. Mitt råd till dig är att om du fortfarande inte tror att förändringen har skett, så får du med glädje visa åt mig att beteende inte har förändras hos generation Y och early majority…
Mina exempel om Ekonomi 3.0 faller platt för dig om du som sagt var inte kan se att det skett en stor förändring i beteende. Så då har du några alternativ, antingen provar du läsa mina exempel med de ögonen på att det faktiskt har skett eller så tar du reda på själv om så är fallet.
Vilket fall som helst får du tycka precis vad du vill, men att kategoriskt förneka att det skett på grund av vad Hollstein sade i början 2000-talet eller dina egna erfarenheter av sociala medier, räcker inte för att övertyga mig.
Här kommer ett gäng till med länkar hur jag ser på det åländska samhället.
- Den digitala agendan 1
- Den digitala agendan 2 – Skolan
- Den digitala agendan 3 -kommunerna
- Den digitala agendan 4 – utlands studerande
- Den digitala agendan 5 – turismen
- Den digitala agendan 6 – Strategiarbeten
- Den digitala agendan 7- näringslivet
- Den digitala agendan 8 – miljön
- Den digitala agendan 9 – att välja med blyerts
- Den digitala agendan – Har vi råd att inte tänka Ekonomi 3.0
- Den digitala agendan – Kommunaktion 3.0
Till sist är Darwins klassiska mening fortfarande högaktuell 🙂
Mazocialmedia's Blog 
Hans Ahlborg (@hansahlborg)
april 7, 2012
En mycket pedagogisk och bra bloggpost! Gillar verkligen dina pedagogiska talanger och förmåga att belysa och förklara!
Mats Adamczak (@matsadamczak)
april 7, 2012
Ååh man tackar och bockar 🙂
Det har växt fram att det skall bli en bok. Jag håller på att skissa på den som bäst. Därför är jag inte så aktiv på twitter just nu 😦
Anders Gustafsson
april 7, 2012
Du har lagt ned en del arbete på detdär Mats, men jag är inte säker på att jag delar din analys. Dels stör jag mig på din kategorisering i analogt/digitalt. Man borde hitta en bättre benämning eftersom analogt/digitalt har helt andra betydelser.
Sedan likställer du den digitala världen med Facebook och så enkelt är det inte. Du är själv aktiv inom många andra forum. Det kan finnas många orsaker andra än ”teknikfientlighet” att inte vara aktiv, eller ens närvarande på Facebook. I sista hand är det frågan om kommunikation. Vem vill du nå? Om dina verkliga vänner finns på G+ och går till Indigo på kvällen så kanske du känner att det är där du vill vara. Om dina vänner finns på FB och hänger i Arkens lobbybar går du dit.
En annan av dina axlar som jag ställer mig tvekande till är att du kategoriserar ”Obekymrade Olga” som digitalt van och ”Private Per” som ovan. Det kan precis lika gärna vara tvärtom. Bara för att Olga öppnar sin själ på Facebook betyder inte att hon är ”van” eller ”kunnig”. På samma gång kanske Per har en mycket långtgående insikt i digtala medier.
På internet är sällan saker vad de verkar. ”Internet – A place where everyone is wonderful and floss regularily” – Laura Chappell.
Mats Adamczak (@matsadamczak)
april 7, 2012
Hej Anders, alltid lika välkommet att läsa dina kommentarer.
1. Jag kan hålla med dig att analogt och digitalt är inte 100%-iga benämningar, men jag har inte hittat några bättre. T.ex IRL fungerar inte, det samma gäller för AFK (away from keyboard) i och med att man har smartphonen med sig princip överallt.
2.Din andra fråga angående varför jag valt just facebook är en mycket relevant och spännande fråga. Det enkla svaret i varför i just denna post är att Bengt har bara en närvaro i just facebook, men det finns betydligt flera orsaker varför. Det är värt en bloggpost om just varför. De får bli min nästa post 🙂
Det finns helt klart en mängd olika orsaker varför man inte är med i facebook. Men det finns ett tydligt mönster att ju äldre man du är, desto mindre chans är att du är med i facebook.
3. Det är alltid en risk att generalisera och vilken tolkning man har satt på ord. I detta fall menar jag med digital vana inte att man nödvändigtvis förstår varför man gör saker digitalt utan snarare att man kan använda some verktygen rent tekniskt. Det är så självklart att chata för dem att de inte funderar på vad de gör egentligen, men som sagt var den är väldigt förenklande och schematisk och precis som du säger kan personerna pendla och byta platser med varandra. Det är ändå så mycket lättare att diskutera något om man har en bild att utgå ifrån. Och helt klart finns det en hel drös av private per som har hög digital kunskap, men som inte är med i facebook och då utgående andra orsaker.
4.Sociala medier förstärker egentligen bara fenomen som finns i det analoga livet. Det är ju trots allt ganska sällsynt att man ger medvetet en sämre bild av sig själv i fyskiska möten i livet. Man klär upp sig till jobbet, för inte tala om fester och makeup har väl oftast ett syfte att göra en snyggare än vad man i ”verkligheten” är. Skillnaden i det digitala är att det blir kvar i ens digitala profil. Så det kan väl vara en ganska klok strategi att inte ta med sina dåliga sidor åtminstone 🙂
Jag pingar dig när posten om varför jag ”fokuserar” på facebook och inte på mitt personliga favorit verktyg twitter istället.
Anders Gustafsson
april 8, 2012
”Men det finns ett tydligt mönster att ju äldre man du är, desto mindre chans är att du är med i facebook.”
Det finns ett annat ganska tydligt mönster och det är att om du arbetar inom IT så är chansen mindre att du är med på Facebook än om du har ett icke-IT-relaterat arbete.
Varför det är så, överlåter jag till dig att fundera på… 🙂
Mats Adamczak (@matsadamczak)
april 14, 2012
Nu har jag skrivit ihop bloggposten om varför jag utgick från facebook och inte de andra nätverken https://mazocialmedia.wordpress.com/2012/04/13/varfor-facebook-ar-sa-viktigt-for-manga/
Som svar på din koppling till IT anställdas frånvaro, tycker jag att det handlar om input vad man sätter in oberoende om det är i Sociala medier eller mail eller i telefon samtal. Med andra ord om jag har kontroll på vad jag säger, så är inte facebook problemet, snarare då SOPA, PIPA och andra fanstyg som staten håller på med…
Kolla vad Emanuel har skrivit i DN. Jag har länken i blogposten.
Bengt hagström
april 9, 2012
Mats, skulle vi kunna komma överens om en sak, att du talar för dig och jag talar för mig. Om du tror att jag har ett visst beteende, en svårighet eller annan egenskap som du tycker är viktigt i beskrivningen av din tes så låt mig bekräfta att din tro är korrekt.
mazocialmedia
april 13, 2012
Sorry för sent svar. Absolut kan vi komma överens om det. Men då gäller det åt båda sidor för du säger att det jag säger är likvärdigt med IT bubblans säljsnack i början på 2000 talet…
Bengt hagström
april 10, 2012
Mats, tråden som startade diskussionen finns inte längre!! Den har försvunnit i den binära rymden, kanske den ”digitala” rymden enligt ditt språkbruk. Vilket gör det omöjligt att gå tillbaka för att kontrollera vad som skrivits och inte skrivits. Det får mig att dra slutsatsen att FB inte är ett forum för diskussioner i specifika ämnen som sträcker sig över en längre tid. Tvärtom, FB är ett forum för ”small talk”, prat som uppstår i stunden och som inte behöver ingå i något annat sammanhang än underhållning för stunden. Jag har själv felaktigt kallat det för ”skitprat”, det är en värdering som är högst personlig och skall därför inte uppfattas som utmärkande för den kommunikation som sker på FB.
Denna diskussion startade med att jag hade synpunkter på Den Nya Ekonomin som vissa påstod radikalt skulle påverka ekonomin, den gamla ekonomin. Jag efterfrågade exempel på hur DNE skulle påverka den åländska ekonomin men fick inget svar. Herrar Birgersson o v Holstein var ute i samma ärende i slutet av 90 talet. Sedan bytte du Mats fokus från ekonomi till kommunikation. Jag kallar det ”flykt från ämnet”.
Jag påstår att FB och andra sociala medier är en del i kontinuerlig utveckling av kommunikationstekniker från tiden då trycktekniken uppfanns. Du Mats hoppar över ett antal utvecklingssteg för att framhäva sociala medier som en ”revolution”.
Jag håller med om att utvecklingen av kommunikation och social medier kommer att påverka vår ekonomi men motsätter mig synen som leder till en stor snabb förändring, ”Ekonomi 3.0”. Vad nu det innebär? Nu ännu 15 år efter Birgersson/Holstein, kan inte underlag för kommunalfullmäktigemöten distribueras via e-mail pga att det inte kan förutsättas att alla ledamöter har tillgång till nätanslutning och e-mail!?
Beträffande ändrat beteende så har jag efterfrågat vilka beteenden som har förändrats så att det får avgörande påverkan på ekonomin. Kommunikationen är effektivare och går snabbare, men på vilket sätt har det radikala effekter på ekonomin? Det är fortfarande samma plånböcker som ska stå för det ekonomiska flödet. Vilka aktörer kommer att tjäna på snabbare kommunikation?
Det är lite störande att du talar om/till mig i tredje person som för en större publik trots att vi för en dialog. Som i och för sig kan följas av en publik. Jag tror det är bäst om du talar för dig och jag talar för mig.
Mats skriver,
”Han vill ha praktiska exempel på hur ekonomi 3.0 kommer att påverka Åland. Jag har gett ett antal olika exempel, men de har han avvisat för att han inte tror på dem!”
Varför redovisar du inte dina exempel och på vilken felaktig grund du tycker jag avvisar exemplet? Du antyder felaktigt att du givit exempel som jag avvisat.
Mats skriver,
”Okej då måste jag förstå varför han avvisar dem. Det handlar dels om erfarenheterna med internet bubblan i början på 2000-talet med Johan von Holstein och framfab i spetsen och bara för att de var för tidigt ute, betyder INTE att de hade fel i sak”.
Varför motiverar du inte varför dom hade rätt i sak? Dom lurade ekonomiska aktörer i ”den gamla ekonomin” att investera i sina visioner . Visioner som inte hade verklighetsförankring, med några få undantag. Framgångsrika företag i IT branschen. Förklara varför du tycker att B/vH har rätt i sak.
Mats skriver,
”Den andra saken är att han inte tror på att det har skett en stor förändring REDAN på beteendet bland konsumenterna.
Den tredje saken är att han är övertygad om är att det inte har skett en revolution inom kommunikationer. Ur tekniskt perspektiv sant, men beteendemässigt har det hänt det.”
Varför förklarar du inte vilka beteendeändringar du tycker har skett som radikalt kommer att påverka ekonomin?
Mats skriver,
”I senaste diskussionen skrev jag att jag förstår att han tappade tråden i uppföljande bloggpost kommunikation 3.0. Han svarade “Om du förstår att jag tappade tråden så är jag inte riktigt klar över på vilken grund du baserar förståelsen. Är jag för okunnig för att förstå eller har du ännu inte lyckats förklara hur det hänger ihop? ” – Svaret på den, är väl både och ”
Jag tappade tråden för att det du skrev inte längre kunde kopplas till den ursprungliga frågan, hur DNE skulle påverka den åländska ekonomin. Att du ville gå en omväg via kommunikation kan jag förstå men du gick uppenbarligen vilse på vägen.
Mats skriver,
”Liten parentes om pedagogik. Jag skulle kunna vara världens bästa lärare inom ämnet skridskoåkning och berätta om det teoretiskt, men för att eleverna skall lära sig i praktiken att skrinna så måste de göra det själva, genom att öva och åter igen öva.
En än större utmaning blir det om personen aldrig sett is eller tror på att det finns skridskor…”
Jag har erfarenhet från utförsåkning på skidor. Vissa instruktörer kunde förklara carvingskidans egenskaper i sväng och tyngdpunktsförflytning i sväng. Andra kunde inte. Gissa vilka instruktörer som var till störst hjälp vid timtals med övningsåk? Jag har i alla fall skidorna på av märket Facebook , står uppe i backen och är redo att ta emot instruktion.
Mats skriver,
”Jag tror att både han och jag är överens om att kommunikation är idag mycket mera integrerat med teknisk kunskap än någonsin tidigare.”
Nej, vi är inte överens. Den tekniska utvecklingen har gått mot mer användarvänlig hantering av tekniken. Du kan använda teknik utan att förstå den. Det är den utvecklingen som ger en bred förankring och bred användning av tekniska applikationer.
Mats skriver,
” Det hänger på individen själv om man kan bygga stora nätverk. Mycket av nätverksbyggande baserar sig på sociala kunskaper.”
Ja, det gör det. Men frågan är hur hjälper FB människor som inte kan bygga närverk och inte är sociala? FB är ett verktyg för personer som redan kan bygga nätverk och redan är sociala. Verktyget i sig ändrar inte på personligheter.
Mats skriver,
”Den matematiskt kunnige personen kan snabbt räkna ut att om man i snitt har 100 personer och de i sin tur har 100 personer och de i sin har 100 personer så når man teoretiskt 1 000 000 människor med en uppdatering. (100*100*100)”
Jo , tanken svindlar. Tänk dig efter en dags arbete, utan tillgång till FB på jobbet, komma hem och öppnar datorn och du ska sålla och ta till dig alla inlägg? Hur många inlägg orkar man med?
Mats skriver,
”Den kanske största revolutionen som skett, är att aldrig tidigare har den yngre generationen lärt den äldre att kommunicera!
Jag lär mina föräldrar dator och mobil (numera även SoMe) mina barn lär mig sociala medier. Jag ser mina tre-åriga tvillingar som en pensionsförsäkring för de kommer att hålla mig uppdatera åtminstone 20 år till.
Det är faktiskt både en utmaning och en stor välsignelse att kommunicera med sina barn, speciellt i detta tidevarv.”
Frågeställningen från början var hur påverkar DNE det åländska näringslivet? Har det någon betydelse från vem man får kunskapen om hur man hanterar SoMe? Är det inte viktigare just nu att analysera hur kunskapen i sig påverkar ekonomin?
Mats skriver,
”En av de viktigaste insikterna med Facebook är att det är ett kommunikations verktyg, som telefonen eller eposten. MEN den stora skillnaden är att man har stora delar av sitt nätverk samlat där från den analoga världen 24/7 (dygnet runt).”
Jag upplever att ca 8 timmar sover man, ca 8 tim är dom flesta på jobbet utan tillgång till vara sig SoMe eller andra kommunikationsverktyg för personligt bruk. Resten ca 8 tim ägnar man sig åt fritid varav TV tittande utgör en stor del. Hur mycket är då kvar för närvaro dygnet runt på SoMe? SoMe är ett alternativ till sms och e-mail. Svarstiden beror på andra omständigheter, exv arbetsuppgifter på jobbet, när man ger sig tid att svara.
Mats skriver,
”En annan mycket viktig är att sociala medier betyder att man skall vara SOCIAL där. Det betyder att man bjuder på sig för att man skall få något tillbaka.”
Att vara social är personlig egenskap, man har i olika grader. Men ett verktyg, FB, ändrar inte på personligheter.
Mats skriver,
”Facebook är som en stor sammankomst, där man har sina arbetskollegor, idrottskompisar, gamla studie kompisar, släkt och vänner samlade.
Om man då bara pratar enbart jobb på Facebook uppfattas man som tråkig, precis som man skulle uppfattas det på en fest om man där bara pratade jobb. Kör man bara personliga saker kan man även anses som oseriös, men det hänger förstås ihop med vad för personliga saker man skriver.
En blandning av uppdateringar som kan vara intressant för de olika typer av “vänner” man har, är förstås det optimala”
Beroende på vilken personlighet man har så medverkar man mer eller mindre i ”stora sammankomster”. Vi fungerar olika bra i sammankomster. Vissa undviker sammankomster. Frågan kvarstår, vilka personligheter kommer att ha avgörande inverkan på ekonomin?
Mats skriver,
”Man skall vara personlig, men inte privat. Det tåls att upprepas!
Man skall helt enkelt visa en del av sin personlighet, delar från arbetet, sina fritidsintressen, vad man tycker att är roligt och vad som är viktigt för en. Saker som man skulle kunna tänka sig att berätta på en fest där samtliga ens bekanta finns och det gör ingenting om alla skulle råka höra det”
Ja, men hur påverkar detta ekonomin?
Mats skriver,
”Redan idag tittar arbetsgivare på de ansökandes Facebook profiler innan de blir kallade till intervju. En undersökning som Stockholm handelskammare gjorde våren 2011 svarade 1/3 av 1000 företag att de gör det. Därför borde det vara ett ämne i skolan som heter digital kompetens som innehåller bl.a hur man vårdar sin digitala profil och vad är det digitala värderingar.”
Här tror jag att du har en poäng. FB kan vara en källa för arbetsgivare att lära känna sin potentiella arbetstagare. Lagom aktiv på FB kanske är ett plus. För aktiv kanske inte passar arbetsuppgiften. Inte aktiv alls, kanske asocial?
Mats skriver,
”Lite knepigt att förverkliga i och med att lärarna just nu tar de första stapplande stegen i sociala medier och själv skaffa sig digital kompetens. De har dessutom minmalt stöd från tjänstemännen som skall verkställa besluten (eftersom de inte heller har någon större närvaro i sociala medier).”
Detta talar inte för att SoMe tillför en radikal förändring vare sig i ekonomin eller i samhället.
Mats skriver,
”De får inte heller något stöd från den akademiska världen, för de har inte heller någon större närvaro där.
Jag har läst ett antal avhandlingar och de är rent ut sagt beklämmande läsning. Att försöka göra seriösa undersökningar eller för den delen avhandlingar om man inte har koll på ämnet blir bara fel. Den senaste i raden var att kolla om folk blir mera olyckliga av att använda facebook. Om man då tänker att facebook är ett kommunikationsverktyg, så borde man väl i så fall göra en liknande undersökning på användadet av telefoner. Problemet är alltså att dra skutsatser med analoga värderingar på digital värderingar.”
Ytterligare en faktor som talar mot den radikal förändring som utmålas av Ekonmi 3.0. Du svänger dig med begrepp som ”analoga och digitala värderingar”, utan att tydligt definiera vad du menar med begreppen.
Mats skriver,
”Den normala Facebook användaren börjar med att bjuda in och acceptera sin närmsta släkt och vänner. Steg två är att gilla något som någon sagt. Steg tre är att skriva en kommentar till någons uppdatering och sedan slutligen steg fyra börja skriva egna inlägg.
Hur snabbt dessa steg går är förstås beroende på vilken typ av personlighet man har och vilket arbete eller position man har i samhället.
Efterhand byggs de olika “vän” kretsarna ut och det jag hört många säga är att det godkänner alla som de på något sätt har träffat eller kommunicerat med, men tar inte med de som de uttryckligen ogillar.
Facebook kan alltså användas dels som ett personligt hjälpnätverk, en personlig marknadsföringskanal, för att hålla kontakt med både nära och kära, men även för att återknyta och återuppta kontakten med människor som man har träffat tidigare i sitt liv.
Du Bengt använder Facebook ungefär som ett chatforum, med personer med ett gemensamt intresse. Förstå mig rätt, att det kan man också göra, men det är inte det som är huvudstyrkan med Facebook eller det som har ändrat på beteendet.
Ditt sätt att börja använda Facebook är väldigt ovanligt! Du är den första av mina 940 Facebook vänner som gör det. Orsaken är säkert att du har en teknisk bakgrund och har ingen rädsla i att använda verktyget. Beteende-mässigt kan man se liknande tillvägagångssätt hos de så kallade “strump suckets” dvs de som försöker med hjälp av falsk identitet på fb påverka folk åsikter eller bara provocera, så skulle jag inte veta att du fanns, så skulle jag ha misstänkt att du var ute efter provakation.”
Jag håller med dig, utan motivet att delta i debatter i för mig angelägna ämnen skulle jag inte använda FB alls. Jag har en social personlighet som inte alls tilltalas av det ”small talk” som förekommer där. Jag håller också med dig om att styrkan hos FB inte är ett debattforum. Däremot så kanske man kan nå ut med angelägna diskussioner till en bredare allmänhet än till de som i ämnet är närmast sörjande. Provokation är väl ett begrepp som beror på vilken uppfattning man har och hur känslomässigt engagerad man är i ett givet ämne. Är man meningsfrände tycker man att det är ett slagfärdigt argument, är man meningsmotståndare så finner man argumentet ”provokativt”.
Mats skriver,
”Generation Y (födda – 1994) och Generation Z (1995-2007) har redan detta beteende att kommunicera, eftersom de är uppväxta med det ur ett rent tekniskt perspektiv åtminstone.
Sedan har de testat sig fram via Lunarstorm, bilddagboken och msn och sociala games som Stardolls och stallet.se”
Ja, men frågan kvarstår, hur påverkar detta ekonomin?
Mats skriver,
”En av de viktigare sakerna är att man delar med sig och hjälper varandra. På Åland kan det vara allt från att hjälpa någon att hitta en stulen bil eller cykel. Det kallas för att ge social cash!
Man frågar råd och diskuterar allt från hur man skall plantera pelargoner på våren till om någon råkar vara på väg till Mariehamn från Geta en viss tidpunkt.
Det fungerar även som ett socialt kitt för många. Det är inte helt ovanligt att man både säger godmorgon och godkväll till sina Facebook vänner. Vissa tycker att detta är löjligt, men då borde de fundera på om det är samma sak när man säger god morgon till sina arbetskollegor
Det har ändrat på internet beteende hos folk, man besöker inte mera dagstidningarna lika mycket, utan man går direkt till en artikel som någon av sina facebook vänner antingen har gillat eller delat med sig.
De yngre vill kommunicera med andra via internet, bland annat därför uppfattar att de tycker att tv tråkigt eftersom man är enbart passiv när man tittar. De vill ha en dialog helt enkelt.”
Jag hoppas du har fel när du skriver att ungdomar lämnar dagstidningarna. Om FB blir ersättare för nyhetsförmedling och samhällsbevakning så går vi en trist framtid till mötes. Risken med att ta till sig merparten av information från ”likasinnade” kan leda till desinformation och okritiskt tänkande som medför sämre förståelse för andra synsätt än sitt eget och därmed kan det demokratiska system som vi har i dag urholkas. Dessutom om samhällsproblem blir reducerade till ”small talks” kommer vårt samhälle att mer än idag styras av populism. Jag tror inte att vi vill ha en sådan utveckling. Och än en gång, hur påverkar detta ekonomin?
Mats skriver,
”Ett exempel inom turismen är det över 40 % av svenskarna bestämmer sitt nästa resmål beroende på vad ens Facebook vänner har delat med sig på Facebook. Det är 4,5 miljoner svenskar på Facebook.
Bengt detta är en stor förändring i beteende som man man borde ta hänsyn till i en turiststrategi, eller?”
Jo, men vad hjälper det turiststrategin om det i FB står att i Mariehamn är allt stängt efter 4 på lördag efterm. Eller att stugorna på Åland är hopplöst omoderna. Eller att servicekänslan på Åland är bristfällig?
Mats skriver,
”Responstiden, generation Y tycker att epost är värdelöst eftersom du för vänta så länge innan du får respons. Du vet inte heller om personen är tillgänglig vid datorn när det gäller epost.
(det innebär att man måste ha en närvaro där de är och reagera snabbt på deras frågor annars går de till en konkurrent)”
Jag tror vi har långt kvar tills att en expedit i en affär avbryter sin expediering av dig för att besvara ett inlägg på FB, eller ett sms eller ett e-mail. Jag tror också att det är långt kvar tills att nya servicedeskar uppstår bara för att vara närvarande på SoMe.
Mats skriver,
”En stor sak som har hänt är att man som konsument har en helt ny möjlighet att påverka företagen.”
Det finns bara en faktor som påverka företag, framgång i affärsrörelsen. Kan företaget tjäna pengar på att tillmötesgå konsument så anpassar man sig. Om det inte leder till bättre affär så bryr man sig inte. Precis som idag.
Mats skriver,
”Exempel en bekant till mig var in till en butik och frågade om de kunde ta in en ny produkt till sitt sortiment. Ingenting på några veckor hände så hon gick in igen och frågade, efter ytterligare veckor när ingenting hade hänt ställde hon exakt samma fråga på deras Facebook sida. Följande dag fanns produkten i butiken. Orsaken varför är naturligtvis att det har en mycket större genomslagskraft när man skriver något som är publikt än i en direktdialog med ett företag om det så är via ett mail, telefonsamtal eller direkt öga mot öga”
Jag tycker att fakta i storyn inte kan stämma. Att få hem en ny produkt från en dag till en annan låter sig inte göras. Den måste åtminstone fraktas, dessutom så brukar affärer samla ihop beställningar till större leveranser. Men jag förstår din poäng. Däremot så förstår jag inte mekanismen. Hur blir ett personligt inlägg på ett företags FB publikt, så att inlägget distribueras till så stora massor att det kan påverka affären?
Mats skriver,
”Du frågar varför jag inte kan förklara åt dig hur det fungerar med sociala medier.
Det enkla svaret är att du inte tror på att det har skett en stor förändring i beteende. Detta baserar du på dina egna erfarenheter av sociala medier ( 1 månad på Facebook) och vad jag kan begripa har du ingen egen erfarenhet av generation Y och Z hur de fungerar.”
Vad har ”vad jag tror” med din förmåga att förklara hur SoMe påverkar ekonomin att göra? Min tro kan förändras till att förstå om du lyckas att förklara. Eller är det enklare att skylla på min ”tro” och okunskap än att försöka ge förklaring till varför du tycker att DNE påverkar åländsk näringsliv?
Mats skriver,
”Din sista fråga, om jag inte kan förklara beteende åt dig (som vanlig människa) hur skall det då slå igenom som beteende i de breda massorna.
1. Du som representant som den vanliga människan
Det är värt en liten diskussion. Din skepticism mot att det skett en social revolution är inte helt unik bland 60+ män. Däremot har de flesta av dem åtminstone en indirekt kontakt med det, tack vare sina barnbarn. Din generation av män, är kanske inte mest kända för sina sociala egenskaper. Generellt sätt är väl inte män det överhuvudtaget. Det finns en tydlig macho attityd att inte vara social i publika forum. Så att gå med i en social media kanal som Facebook handlar inte om enbart teknik utan framför allt social kunskaper.
Du sticker även ut genom att du har en mycket god teknisk kunskap, tack vare ditt jobb och profession som civilingenjör på ett It tätt bolag. Jag hade kollegor på mitt gamla jobb med samma inställning som du, kan man inte tekniskt förklara ett fenomen så är det antingen oseriöst eller något som kvinnor gör…”
Man skulle kunna tolka din kommentar som personligt påhopp baserat på fördomar där jag som individ tillskrivs egenskaper som fördomsfullt tilldelas hela grupper. En grundläggande mekanism hos personer med rasistiska och främlingsfientliga åsikter. Men jag väljer att inte göra den tolkningen utan istället kommentera det som går att kommentera. Jag har tidigare hävdat att individer har olika sociala förmågor. Vissa tycker att FB är ett fantastiskt verktyg för att utveckla den sociala förmågan, andra tycker att det sociala spelet på FB är motbjudande. Menar du att den ljusa framtid som FB erbjuder mänskligheten enbart är till för den socialt begåvade delen av mänskligheten?
Mats skriver,
”Så egentligen är du Bengt, den ultimata utmaningen att förklarar det nya i social medier ”
Är jag den ultimata utmaningen för dig, eller är det den ultimata utmaningen för mig, att jag ska förklara det nya i social medier?
Mats skriver,
”2. Beteende slår igenom i de breda massorna?
Hmm, då har jag varit otydlig eftersom beteendet har slagit igenom hos väldigt många människor redan Generation Y, Z och även hos en hel del early majority. Det är ju det jag bygger min tes på! Den normale användaren funderar inte på varför den gör på ett visst sätt utan börjar bara att göra så.
Exempel en normal kund i ett supermarket funderar inte på varför mjölken alltid är längst inne i butiken (gäller alla butiker) eller varför blöjor och ölen ofta är bredvid varandra (nya beteende rön) så de butiker som placerar enligt detta, vet man att butiken har gått lite djupare in i hur folk beter sig. Det är samma sak jag pratar om gällande sociala medier
Skiljelinjen mellan dig och mig Bengt är att jag säger att beteende har förändras bland många av medborgarna. Du säger att det inte har gjort det.”
Jag har inte sagt att beteendet INTE har förändrats. Jag har bett dig beskriva hur det påstått förändrade beteendet radikalt påverkar ekonomin. För det har du själv påstått.
Mats skriver,
”Jag har satt ner över 3 000 timmar de senaste tre åren på att läsa artiklar (här finns nästans 1 000 artiklar som jag har läst) , jag har testat över 200 olika sociala media verktyg. Jag är aktiv i ca 20 stycken nätverk och jag har försökt blanda mina nätverkvänner så att jag får en så spridd bild som möjligt. Jag har nästans 1000 facebook vänner, 1000 professionella linkedin kontakter och över 1200 twitter vänner. Jag har hållit föreläsningar för ca 600 personer i allt från finska kyrkan till advokat firmor och ideella föreningar och även haft givande diskussioner med dem efteråt. Det är på detta jag baserar min tes på att beteende har redan slagit igenom hos en stor del av allmänheten, men inte hos företagen, skolorna och myndigheter i deras sätt att hantera din nya situationen. ”
Varför använder du då inte all kunskap du har till att beskriva på vilket sätt de förändrade beteendet som du upptäckt, påverkar ekonomin? Du påstår ju att det förändrade beteendet radikalt påverkar ekonomin.
Mats skriver,
”Bengt du är duktigt på att ställa frågor och kräva förklarningar. Mitt råd till dig är att om du fortfarande inte tror att förändringen har skett, så får du med glädje visa åt mig att beteende inte har förändras hos generation Y och early majority…
Mina exempel om Ekonomi 3.0 faller platt för dig om du som sagt var inte kan se att det skett en stor förändring i beteende. Så då har du några alternativ, antingen provar du läsa mina exempel med de ögonen på att det faktiskt har skett eller så tar du reda på själv om så är fallet.
Vilket fall som helst får du tycka precis vad du vill, men att kategoriskt förneka att det skett på grund av vad Hollstein sade i början 2000-talet eller dina egna erfarenheter av sociala medier, räcker inte för att övertyga mig.”
Jag förstår fortfarande inte varför du tar mina invändningar som intäkt för att låta bli att förklara det förhållande som du ser mellan förändrat beteende genom SoMe och en radikal påverkan på ekonomin. Jag förstår inte heller varför du kastar tillbaka frågeställningen till mig, en frågeställning som uppkommer genom ditt påstående om att ett ändrat beteende inom SoMe radikalt kommer att påverka ekonomin?
mazocialmedia
april 13, 2012
Tack Bengt för ditt uttömande svar. Jag hinner nog inte svara på allt 🙂
Jag tar bara ett exempel som svar i kväll.
Om svenska turisterna har möjlighet att ta läckra foton på en maträtt från en restaurang, (tack vare att de har gratis WiFi på stället) och sätter upp fotot på sin facebook sida.
Vi leker med tanken att den personen har 200 facebook vänner.
10 stycken av hans vänner skriver några kommentarer om maten, att det t.ex ser gott ut.
Det betyder då att även de 10 vännernas vänner kan se detta.
Om man då tänker på att beteende har ändrats så att 40% av facebook användarna i Sverige tar beslut vart de far nästa gång på semester, beror på vad deras vänner har rest och satt upp för foton från resmålen på facebook. Det är nog få marknadsförings kanaler som har en konvertering på 40 %…
Så säg då att ( 200 + 10 * 200) = 2 200 personer kan bli exponerade för en trevlig och frestande sak och dessutom ÄKTA med ett enda foto och den enda kostnaden för turistföretagaren är att sätta upp ett gratis wifi nät med en årskostnad för betydligt mindre än vad en liten annons kostar i lokaltidningarna. Då kan du kanske se att ju mer foton från trevliga omgivningar och natur från åland skulle kunna drastiskt påverka turismflödet hit.
Detta beror alltså på radikalt ändrat beteende hos turisterna och möjliggjorts av att det finns en socialmedia kanal som heter facebook.
Tycker du att detta exempel visar hur det kan påverka ekonomin om man INTE tar med i beaktande hur 40% av 4,5 miljoner svenskar beter sig ?
Bengt hagström
april 13, 2012
Tack själv för intressant diskussion. Jag håller med om att FB kan vara en efektiv distributionskanal. Jag håller också med om att beteendet som verktyget FB medger skapar en effektiv distribution. Men min poäng är att en effektiv distribution kan slå åt båda håll. Om Åland följer en bra turiststrategi så kan ett postivit budskap spridas via FB till väldigt många. Men om turiststrategin misslyckas så kan FB lika effektivt sprida ett negativt budskap. På de viset blir FB ganska neutralt i förhållande till turiststrategin och turistÅland. Så jag ser ingen direkt koppling mellan en förändrad ekonomi bara på det enkla faktum att distributionskanalen är effektiv. Det är därför jag envisas med att få en förklaring till hur ändrat beteende inom FB /SoMe kan få en radikal påerkan på ekonomin.
Mats Adamczak (@matsadamczak)
april 14, 2012
Bra Bengt. Vi är båda överens om att facebook är en mycket effektiv distributionskanal och att både positiva och negativa saker kan spridas där.
Den stora förändringen är att de som kan använda denna kanalen är medborgarna och konsumenterna. Det är första gången som inte de med makt eller pengar styr över innehållet i den största gemensamma kanalen! Detta ändrar på förutsättningarna rejält.
Detta skulle jag vilja påstå är totalt unikt i mänsklighetens historia. (annars får du gärna komma med ett exempel där det inte är makten som har kontrollen över kommunikationskanalerna)
Sedan håller jag inte med om att det blir ett nollspel i att det både kommer positiva och negativa saker från ett turistmål.
1. Människor visar ogärna att det resmål de har valt skulle vara misslyckat, utan de vill hellre visa de roliga sakerna de har upplevt. Det är inget nytt beteende. Det var nog ganska ovanligt att förr i tiden när man skickade vykort från sina resor, så tog man det fulaste vykort och skrev hur tråkigt man hade på resan…
2. Det som är däremot nytt att om någon skriver något negativt om en sak, så kan man faktiskt göra något bra av det eftersom man kan få reda på det via sociala medierna, men då måste man ha monitorering för att hitta dem.
Den argaste kunden kan bli den bästa ambassadören om man gör det på rätt sätt!
Så både det positiva men även det negativa kan ge positiva effekter, men då måste man förstås ha en strategi och taktik som hanterar detta, annars kan det slå rejält fel.
I Tallin finns det gratis wifi nästans överallt i Staden. Många svenskar reser dit, det är självklart inte hela orsaken, men jag är helt övertygad om det är en stark faktor bland svenskarna. På grund av att de sprider mycket gratis marknadsföring i sina nätverk och eftersom man lyssnar mera på vad sina vänner tycker än traditionell marknadsföring.