Byt ut ”gubbarna” i styrelserna

Posted on april 15, 2014

1


Varför jag säger detta har egentligen inget med jämställdhet att göra, utan handlar om ekonomisk överlevnad för många företag, om de skall ha en chans att möte de nya utmaningar som finns med social business. Det är inte heller sagt att det är kvinnor som är lösningen utan de måste vara människor som har en närvaro i sociala medier, helt enkelt.

I föregående post funderar jag varför inte Ålandsbanken satsar på sociala medier. Nå för att vara ärlig, så är ju inte ålandsbanken direkt ensamma om att tänka så strategiskt.

Många traditionella företag har en styrelse som ofta består av äldre män som tar de strategiska besluten. Männen har förstås många goda egenskaper, men deras erfarenheter har mera med Ekonomi 1.0 att göra och delvis Ekonomi 2.0. Dock är deras erfarenheten av att vara sociala i sociala medier minimala!

webhistorik.001Historik (Ekonomi 2.0)

Om man tittar historiskt på utvecklingen när Ekonomi 1.0 övergick till 2.0, så kan man se tydliga paralleller.
1997 var de allra tidigaste ute med att ha en webbsida, de visste inte riktigt vad man skulle ha dem till men man skaffade sig en i alla fall.  Ålandsbanken hade sin första webbsida i slutet av 1996 samtidigt som Nya Åland och några till. Båda dessa sidor var enklare broschyrer. Det fanns egentligen inga tjänster att tala om på nätet, utan man konverterade fysiska broschyrer till digitala, men hade egentligen inte förstått poängen med att vara på nätet var att komplettera med någon ny typ av funktion.

Ett bra exempel var telefonkatalogen, man lade upp en kopia av den tryckta varianten istället för göra en databas med koppling max några timmar gamla nummer. Åland blev en av de första ställen i världen med sökbara telefonnummer på nätet. När de kom till http://www.aland.com sidan i början av 2000.

Ålandsbanken var riktigt tidigt ute med sin internet bank och vann många priser och erkännanden. Åland var ett testområde för Eriksson som testade den nya tekniken GPRS. Vi var en av de första ställen i världen som hade den. Paf var en av de första spelbolagen i världen som vågade satsa på internet. Redan 2002 var det full fart på internet med nyttotjänster på Åland.  De fanns dock då som nu människor i styrande positioner som trodde att internet var en övergående fluga. Tyvärr gjorde så att vissa företag kom att släpa efter rejält.

Ekonomi 3.0

10 år senare efter Åländska företag började få en närvaro på nätet, dyker nästa plattform upp på Åland. I början är det mest privata personer som delar personliga saker med varandra. Om man skulle ha frågat människor på Åland 2007 om de skulle gått med i ett nätverk där man delade med sig med personliga foton från familjen och berätta vardagliga saker som man gillade, så tror jag att väldigt få skulle sagt att de skulle gått med…..

Människor är sociala varelser och vill gärna göra som alla andra, ofta är det omedvetet.

Idag sju år efter att Facebook började ta plats i våra medvetanden är det skrämmande få företag/organisationer som har börjat utveckla nyttotjänster i den här nya plattformen.  Det lämnar öppningar till de som inser möjligheterna där, t.ex Facebook själva, med sin banksatsning.

internetvsfacebook.001

 Funderingar runt Ålandsbanken

Bankerna i hela världen försöker minska de fysiska kontakterna med sina kunder så mycket som möjligt, efter som service alá Ekonomi 1.0 (före 1997) kostar för mycket pengar.  Detta i kombination med att människor vill kunna göra så mycket som möjligt 24/7 från sin dator eller smartphone, så om det då dyker upp en ny ”bank” som kan erbjuda lån till lägre ränta och man får service 24/7 och man redan har en närvaro där dagligen, så tror jag att det kan vara ett realistiskt alternativ.
Det kan också innebära att Ålandsbankens konkurrenter inser detta och tar fram service som är kopplade till sociala medier och springer ifrån Ålandsbanken

I dagsläget har Ålandsbanken i Facebook sida med 206 likes och de är i praktiken en minimal broschyr(sämre än den webbsida de hade hösten 1996) . Om man inte vågar ha en närvaro där deras kunder och eventuella nya kunder finns, hur skall de då kunna ha förståelse för att erbjuda dem nya tjänster (social business) ?

Därför skulle Ålandsbanken må bra av att få med fler personer med en närvaro/förståelse i sociala medier in i styrelsen…
I dagsläget är det två av sju som finns på Facebook i styrelsen.
Antingen så får de inte gehör för det i styrelsen eller förstår de inte att det är minst lika viktigt strategiskt att finnas på sociala medier med nyttotjänster i dag, som det var att finnas på internet med en internetbank år 2000…