Politikers närvaro på fb eller journalisters rädsla att tappa kontrollen?

Posted on april 26, 2014

2


Bakgrund

I dagens Ålandstidning har Nyhetschef Fredrik Rosenqvist en ledare som heter ”Politikerna håller på att slå rekord i självförhärligande ”. Han är djupt oroad över att politikerna uppdatera så ofta på Facebook. Speciellt då näringsminister Fredrik Karlström.

Den sittande regeringen verkar vara så mån om att berätta vad den gör, antingen i presskonferenser eller i Facebookinlägg, att man verkligen måste ställa sig frågan om den får något gjort.

Den utlösande faktorn var tydligen denna humoristiska film som Frille själv fixade ihop under 15 minuter.

Poängen i ledaren var att detta är ett stort problem med våra förtroendevaldas närvaro i Facebook!
Med andra ord skulle då Ålands ekonomi och samhälle med andra ord blomstra om våra yrkespolitiker gick ur sociala medier.
En sådan slutsats skulle jag bra kunnat tänka mig att Benita Mattsson Eklund skulle ha gjort för 3 år sedan….

Varför jag anser det som helt rätt att visa upp sig på Facebook som politiker.

Lagtingsval

Åland har ett lagtingsval vart fjärde år och senast var det i oktober 2011. Det finns visserligen politiska partier, men utan att vara allt för krass, så är det åländska valet i mångt och mycket ett personval.  Fredrik Karlström berättar om hur hans valkampanj förlöpte 2011, utan en enda traditionell annons i dagspressen kom han in (Fredriks svar)

– Nästan 400 röster, utan att vara partiledare, utan en enda annons i tidningen och med en minimal budget hamnade jag på femte plats av ca 250 kandidater som ställde upp

Facebook

Facebook, ett nätverk som har över 1 miljard användare och där väldigt stor del av den åländska befolkningen går in varje dag för att läsa vad som har hänt i deras närhet och kanske även uppdatera något trevligt som har hänt (beroende på vem som läser det kan samma sak upplevas allt från intressant till skryt). Det kan även vara något sorgligt som man vill berätta om (inte alls lika vanligt och det är inte speciellt märkligt för det uppfattar många som något privat som man bara vill dela med sig till en mindre del av bekantskapskretsen.
På gott och ont är Facebook en extremt snabb och kanal för att nå ut till andra människor i sin närregion.
På Åland används Facebook som ett hjälpnätverktyg, med allt från att hitta stulna bilar till bortsprungna kattor.
Det är också en marknadsföringskanal för företag, men även för politiker som vill på något sätt nå ut till potentiella väljare.

 

Sociala media marknadsföring för politiker.

Skall man lyckas sälja i sociala medier, så skall man vara transparent, trovärdig, personlig och svara på folks frågor med respekt, helt enkelt skapa engagemang med sina väljare.
Detta gäller för både företag som vill sälja och politiker som vill vinna röster.

Med bakgrund till att det är personliga val på Åland och man som politiker kostnadsfritt kan nå ut och ha en dialog med befolkningen, så är det inte konstigt att politiker berättar vad de gör på dagarna, allt från på jobbet till rent personliga saker som speglar deras värderingar och personlighet.

Det är väldigt individuellt vad som man skall berätta om från sin vardag för att ”locka” röster .
Det som fungerar för Fredrik Karlström, skulle antagligen bli jätte konstigt om partikamrat Åke Mattsson gjorde det på sin Facebook sida.

I Karlströms fall så förstärker sociala media den bild han visar och visade upp redan före sociala mediers intåg och höjer även chanserna att han kommer in även nästa val.

Självklart måste man vara noga med att man inte blir för säljande och/eller skrytig och det är möjligtvis här Rosenqvist har en liten poäng.

Däremot har jag väldigt svårt att tro att Karlström har tappat några röster för att berättar på sitt sätt om sin vardag eller för den delen att Lantrådet Gunell tappar några röster för att berättar i mera detalj hur hennes arbetsdag ser ut.

balansgång.001

Att vara synlig och personlig på sociala medier är helt rätt strategi och taktik för en politiker, där det är personalval.

Ur demokratiskt perspektiv

Helt otroligt att det finns människor som ens kan tycka att det är ett problem med att politiker berättar vad de gör på sitt jobb eller på sin fritid. Det är väl den ultimata drömmen för en demokrati att man kan fråga direkt en eller flera ministrar och dessutom att även andra får se svaret.

Det som alla i USA skulle ha en heta linjen telefon till Obama.

Så här skriver Fredrik Rosenqvist i sin ledare.

Om man går in på lantrådet Camilla Gunells (S) Facebooksida kan man bland annat njuta av ett lång inlägg där hon i detalj redogör för en lång arbetsdag. Det har varit tisdagsmöte med regeringskansliet, förberedelser för statsministermöte på Island och föräldramöte i Övernäs skola på kvällen. ”Inte konstigt att jag inte orkar läsa rapporten på bordet”, avslutar hon.

I en diskussionstråd med Politikern Danne Sundman kallar han det t.o.m. med för ett otyg….

Rosenqvist – Detta är ett otyg som nästan uteslutande politiker börjat med.

Jag tycker däremot att det är fullständigt lysande att vårt lantråd berättar vad hon arbetar med, dels för sina väljare men även andra i befolkningen!

Rosenqvist avslutar med

Den politiska ”debatten” på Åland börjar mer och mer bli en tävling i vem som kan stiga upp tidigast och löpa den längsta joggingrundan när de kommit hem på kvällen, inte en arena där olika politiska åsikter stöts och blöts mot varandra.

Här verkar Rosenqvist helt ha missat ett antal olika Facebook grupper som finns.
Om vi tar t.ex  Åland Ekonomi där det finns 589 medlemmar idag och av Ålands 39 yrkespolitiker finns 37 med. Det innebär att det inte behövs många likes och kommentarer så når man gratis stor del av Ålands myndiga befolkning med sin uppdatering. (Enligt principen att Ålänningarna i snitt har minst 100 vänner)

bild-20

Aldrig tidigare har det funnits en plattform, där så många politiker och befolkningen har kunnat diskuterat med varandra.  – Mats Adamczak

Varför skriver då Fredrik Rosenqvist en ledare om detta?

Jag har svårt att tro att Rosenqvist är egentligen är speciellt upprörd av att Frille sätter upp en 65 sekunders skämtsam video eller att politiker berättar om att de lämnar in blod, utan det måste nästans finnas en annan agenda.

Journalister vs Politiker

Den tredje statsmakten dvs journalisternas uppgift är att granska politikerna och det är förstås en viktigt del för en demokrati att det görs. Ta t.ex Syrien eller krisen i Ukraina.
Det som dock  har hänt är att vi har fått nya spelregler och gammelmedia har inte riktigt  hängt med….

Redan 2007 blev Carl Bildt anklagad av Dagens Nyheter.

I Dagens Nyheter i dag skriver Bertil Torekull bl a att genom en blogg som denna ”förskjuts den maktbalans som i tryckfrihetsförordningen förlänar ett demokratiskt uppdrag till medierna att granska de styrande.”

I sitt svar pratar Carl Bildt om Öppenhet 2.0 Blogg och demokrati Oberoende vad man tycker om hans tankar, är denna bloggpost värd att läsa.

Jag var själv inblandad i något som kallades #kkgate i Katrineholm. I det fallet handlade om ortstidningen som tyckte att Kommunchefen bara var på sociala medier och gjorde inget vettigt…
En av många blogg poster om händelsen När journalisttroll hoppar bock om kkgate och hur nätet gör journalistiken bättre och här kan man lyssna på min intervju med kommunchefen (intervju)

Orsaken

Att Rosenqvist tycker att det är ett problem med att politikerna på Åland är på Facebook är helt tydligt!
Frågan är bara vad som egentligen är det stora problemet?

1) Att folk har fått nog av ”självförhärligande” uppdateringar. Det verkar inte riktigt så, eftersom politikerna får många gillande och kommentarer, när de gör dem.

Tips! Om man blir så störd av detta så avfölj eller blocka den politikern då !

2) Demokratiskt, här måste det väl ändå vara tvärsom eftersom politikerna är extremt öppna och transparenta!

3) Ekonomisk,
Här börjar det brännas, men inte för ekonomi på Åland i allmänhet, utan för tidningarna själva.

För en månad sedan producerade tidningarna på Åland för första gången en gemensam ledare, där man var ”förbannade” på lokalradion för att de sätter ut sina nyheter på webben Min bloggpost om det.
Slutsatsen där var att om Radion slutar med webbnyheter så är gammalmedia räddade ekonomiskt….
(Denna ledare var typ 15 år för sent eller ett misslyckat försök att sätta press på politikerna)

Politiker på Åland börjar inse att man verkligen kan ha en dialog med sina väljare samt visa upp vad som man står för dagligen i sin kontakt med dem på nätet. Min gissning är att detta kommer att påverka viljan att satsa på annonser i gammalmedia.

Sammanfattning

Ur politikers perspektiv:

Den stora frågan för politikern är att, vinner man eller förlorar man på att bjuda på sig på Facebook.
Mitt entydiga svar är om man lyckas förstärka sin personlighet och vad man brinner för på sociala medier och det även stämmer överens med vad den åländska befolkningen vill eller tillräckligt många vill ha, så är man på rätt spår!

Ur tidningens perspektiv:

Det finns inget intresse för gammelmedia av att politiker blir duktiga på att marknadsföra sig och hantera sina väljare direkt i kanaler som inte gammelmedia kontrollerar.

Vad är då Rosenqvist´s agenda? 

Han tänker nog rent egoistiskt och försöker taktiskt påverka oponiunen att tycka att politikerna inte skall marknadsföra sig själva på sådana ”pallriga ” ställen som Facebook utan ”tvinga” politikerna att använda gammalmedias reklamtänk istället.
Om det inte är så utan han verkligen tycker att politiker är så enormt störande, snälla Rosenqvist börja använda Snapchat istället så är detta inget problem för dig.

En liten funderingen gällande traditionell reklam eller annonsering.
Där har massmedia inga problem med att företag eller politiker är självförhärligande eftersom ni får betalt för det😉