När en bild är säger mera än 1000 ord.


Posted on september 16, 2015

5


Under hösten 2015 skrev jag fem artiklar i tidningen Åland om propaganda och hur man använder dem i sociala medier. Original artikeln

Så här inleder Ålandstidningen artikelserien:

Mats Adamczak, expert på sociala medier och kommunikation kommer i en serie artiklar att granska dagens debattklimat på nätet, argumentationsteknik och hur sociala medier blivit den centrala arenan för opinionsbildning.
Petter Lobråten 

Det som hände förra veckan i och med att bilden på den 3 åriga Syriske pojken Alan Kurdis liggandes död på stranden skickats runt i sociala medier och traditionell media har förändrat atmosfären dramatiskt angående flyktingdebatten på Åland och många andra ställen i Europa. Hur kan ett enda foto ha så stort påverkan? Jag tror att det finns två huvudorsaker till det.

3571437_2048_1152

Det ena är hur man blir berörd på en personlig nivå och det andra hur det kan bli till en “rörelse”. Detta är också en delförklaring till också varför främlingsfientliga rörelser som SD och Sannfinnländarna har vuxit de senaste åren i Sverige och Finland.

Storytelling vs Fakta

Alla har vi upplevt talare som antingen är intressanta eller tråkiga, ofta handlar det om deras teknik att berätta historien. Man har undersökt hjärnan för att se vad som händer neurologiskt när man berättar historier på olika sätt. De använde meningar som “Sångaren hade en tilltalande röst“ och alternativt “Sångaren hade en silkeslen röst”. I det andra alternativet kunde man tydligt se hur Sensitiva Cortex blev aktiverat och det är det centrat i hjärnan som gör att man kan känna, höra, smaka och lukta historien. Ett annat exempel för att illustrera skillnaden på fakta och historieberättande: “ En man dog och två dagar senare dog en kvinna” alternativt “ en man var ute i ett krig och fick ett svärd i magen och dog av blodförlust ensam på slagfältet. När hans kvinna fick reda på det två dagar senare, så blev hon otröstlig och dog av sorg”. Människor lever sig in i den andra historien på ett helt annat sätt och kommer ihåg den mycket bättre.

Det är också helt klart att om större delar av hjärnan är aktiverad, så kommer man att orka lyssna vad som sägs. Det innebär ofta på gott och ont att det är viktigare hur man berättar en historia än att fakta stämmer.
Detta utnyttjar man ofta i propaganda och under våren kunde man se att en av huvudtaktikerna har varit köra skrämselpropaganda dvs att våra kvinnor skall bli våldtagna och som bevis köra något som kallas för logiska felslut och en teknik som heter Ekvivokation dvs att använda ett ord med flera betydelser i samma argument som om de vore samma.

En klassiker är :

“Den som viskar han ljuger, den som ljuger är kriminell, den som är kriminell är narkoman, med andra ord den som viskar är narkoman”.

Några av de ord som har använts i diskussionen; våldtäkt är samma sak som överfallsvåldtäkt. Man har blandat dessutom ihop utlänningar, turister, invandrare, flyktingar och tar alla deras dåliga egenskapar och för över dem till flyktingarna från Syrien. Slutligen blandar man ihop misstänkta och dömda så att man skall tro att 20 flyktingar är ett hot mot det åländska samhället. .

Mönstersök i hjärna skapar massrörelser

Den andra huvudorsaken är hur våra hjärnor fungerar i grupp. I våras lyssnade jag på en amerikansk föreläsare Maggie Gross som berättade hur man kan skapa en “movement “. Hon gick systematisk igenom vilka saker som påverkar vår hjärna för att tänka i det ena eller andra hållet. Våra hjärnor söker mönster som antingen är ”Force For Good” eller ”Source Of Pain”. Hon delade in det i fyra olika områden:

11993041_10205157771212479_2128480592_o

1. Logik.

Det positiva är att hjärnan är ämnad för att lösa problem . Tyvärr så kan även hjärnan föreställa sig fel svar. På grund av man kopplar i hop två saker som egentligen inte har med varandra att göra. Det fenomenet heter Pareidolia på latin. De s.k. Foliehatt’s teorierna, hon hade som exempel att om man spelar Stairway to Heaven baklänges så blir det en dyrkan till Satan.

I flyktingdebatten på Åland så har man gjort samma sak med den s.k. 53 formeln. Där kopplas ihop att under ett år 2009 har Irakiska män en högre representation av dömda våldtäkter än vad motsvarande finska män har. Detta knyter man sedan ihop med att flyktingar från Syrier skulle ha en liknande våldtäkts tendens eftersom de är grannland till Irak. Dvs det som kallas för Ekvivokation.

2. Empati.

Hjärnan känner andras människor smärta, men hjärnas empati kan även enkelt riktas om till något helt annat. Därför är tyvärr propaganda mycket effektivt, när den anspelar på känslor och empati. Det är precis den taktiken som främlingshatarna använder när de letar fram olika våldsdåd i världen för att ”bevisa” sin tes att främlingar är farliga eller som man har gjort på Åland sagt att

våldtäkterna kommer att öka dramatiskt.

3. Engagemang.

Om man låter människor vara delaktiga, så kommer de att engagera sig på ett helt annat sätt. Hjärnan söker efter delad identitet, det kan vara allt från samma kläder till attityd eller ett gemensamt fotbollslag. Hjärnan hittar även anonymitet tillsammans med andra. Man skyddar sig bakom anonymiteten och angriper andra på det sättet. Därav problemen med att låta trollen få komma till tals i olika sammanhang. Det blir direkt mera komplext när “trollen” inte är anonyma mera. Där tror jag att det är viktigt att åtminstone ta fram fakta och presentera det för de som är osäkra.

4. Ledarskap.

Hjärnan letar efter ledarskap och hjärnan gör vad den tillsagd att göra. Vi är helt enkelt flockdjur i många hänseenden, på gott och ont. Därför har mänskligheten en svaghet att följa starka ledare oberoende om de är goda eller onda…

Sammanfattningsvis

Vi har blivit matade det senaste året med känslomässig propaganda från rasistiska sidor som avpixlat.info och friatider.se i våra Facebookflöden och många har tröttnat på att se det.
När sedan bilden av den lilla tre åriga pojken kom i flödet, så sprack den rasistiska ballongen, för det fotot lyckades beröra folk på djupet och förklara det ofattbara på en sekund. Fenomenet kallas för en metonym och en liknande händelse var fotot på flickan som flyr napalm under vietnamkriget. Som reaktion fylldes flödet I mångas Facebook väggar, av hur skall man kunna hjälpa till i flyktingkatastrofen.

I nästa del kommer jag att ta upp “Du är vad du delar”

De andra artiklarna:
När en bild säger mera än 1000 ord
Du är vad du delar
Varför växer ideologin ”det är de andras fel”?
Ett pyramidspel med åsikter
En Namninsamling eller ett politiskt manifest