Du är vad du delar

Posted on september 19, 2015

5


Mats Adamczak, expert på sociala medier och kommunikation, fortsätter i dag kultursidans granskning av debattklimatet på nätet, argumentationsteknik och hur sociala medier blivit den centrala arenan för opinionsbildning och marknadsföring. I dag analyserar han hur det vi publicerar på exempelvis Facebook i hög grad präglar hur andra uppfattar oss som människor. Och hur vårt beteende på nätet mer än vi tror styrs av omedvetna mekanismer. Petter Lobråten

I och med sociala mediers intåg har vi medborgare fått en egen marknadsföringsplats. Det innehåll som du sätter på din Facebookvägg formar ditt personliga varumärke, man kan helt enkelt säga att det är ditt digitala CV. Så det kan vara värt att fundera en gång till på vad du skriver och delar med dig av på Facebook.

Från Anonymitet till att vara personlig

I internets början var vi väldigt försiktiga med vad vi lämnade ut för information till företag eller organisationer på nätet. Om man skrev ett namn i ett formulär, blev det ofta Kalle Anka och någon påhittad adress. Vi var mycket anonyma och när ungdomarna chattade kunde de vara hur grymma som helst mot varandra i skydd av att ingen visste vem de var. Skulle någon ha frågat en större grupp människor år 2005 om de var villiga att sätta ut sina riktiga namn och publicera foton på sig själva på nätet, skulle många ha gapskrattat och tyckt att det var en fullständigt idiotisk fråga.
I dag är närmare 1,4 miljarder människor med i samma nätverk och många av dem med sin riktiga identitet. Det tog några år innan Facebook blev mera etablerat och inte bara var för ”early adopters” och ungdomar. Plötsligt hade det blivit en personlig marknadsföringskanal för privatpersoner. Största ”problemet” i början var att människor kanske gav en för positiv bild av sig själva. Men det är varken konstigt eller ett nytt fenomen, tänk vykort från semestern. Hade man några avvikande åsikter så yppade man dem anonymt på forum eller så hade man en falsk Facebookprofil som kunde säga dessa saker. Det vi ser i dag är en trendskillnad, att man står för obekväma åsikter med sin riktiga Facebookprofil.

Vad händer när vi delar inlägg på Facebook ?

På Facebook kan man ha olika inställningar för hur publika ens inlägg är, allt från att bara ens närmaste vänner ser dem till att vänners vänner kan ta del av dem. Om du har en öppen profil kommer en stor del av dina Facebookvänner att se vad du gillar och delar. Har du 100 vänner och de i snitt har 100 vänner kan en sak som du delar beräknas enligt formeln 100x100x100, det vill säga kan en miljon människor nås i teorin. Det kan med andra ord finnas en stark viral kraft i vad du delar. I dag är det till och med så att trafiken till olika webbsidor kommer mera från Facebook än från googlesökningar. (Enligt Sharehollic skedde detta redan förra sommaren 2014).
GoolevsSoMe.001
Tidningarnas trafik har sedan ännu längre tillbaka delats flitigt via sociala medier. Mediabolagen arbetar mycket medvetet med att skapa rubriker och innehåll som läsarna ska vilja dela via Facebook och sprida vidare i sina personliga nätverk. Fenomenet har fått ett helt eget ord: klickokrati. Det vill säga att när materialets klickvänlighet får avgöra vad som publiceras, då råder klickokrati.

Dina informationskällor bubblifieras

Informationsintaget likriktas, detta innebär bland annat att om du googlar efter något speciellt, till exempel bananflugor, kan du få annonser om just bananflugor när du sedan surfar på nätet. När du söker efter något specifikt, får du viktade resultat beroende på om dina vänner har sökt på det ämnet. I Facebook får du oftast se innehåll från de Facebookvänner du agerar mest med. Allt detta sammantaget har både en positiv och en negativ sida. Det positiva är att du förmodligen får mer relevant information och reklam från företag, nyheter från just dina intresseområden och uppdateringar från de vänner som du interagerar med oftast. Nackdelen är att informationen snabbt kan bli likriktad och du hamnar i en bubbla och tappar överblicken och mångfalden.

95 procent av besluten omedvetna

Beteendevetare har fått oändlig tillgång till data i och med att människor ofta har öppna profiler på sociala medier vilket gör det enkelt att följa deras beteende på nätet. Detta i kombination med vetenskapliga undersökningar av hjärnan med hjälp av magnetröntgen har ökat vår kunskap dramatiskt om varför folk agerar ibland till synas ologiskt, men vid närmare granskning fullt vettigt. En av de intressantare insikterna är att 95 procent av besluten vi tar på nätet tar vi omedvetet. Detta beskriver bland annat Gerald Zaltman i sin bok ”How Customers Think”. Orsaken är att hjärnan är lat och egentligen inte vill tänka utan tar genvägar till beslut. På samma sätt tilltalas vi av lösningar som är enkla, där världsbilden är tudelad i ett ”vi” och ett ”dem”. Dessutom är det förstås väldigt enkelt och bekvämt att skylla på någon annan, istället för att stanna upp en liten stund och fundera på hur det egentligen förhåller sig.

Du är vad du delar

Om du delar många artiklar om exempelvis fotbollslaget Manchester United på din Facebookvägg, kommer dina Facebookvänner dra slutsatsen att dels gillar du just det laget, dels att du är ett fotbollsfans. Det spelar egentligen ingen roll vad du delar, folk kommer att koppla ihop dig med det innehållet, för omedvetet delar man och gillar man sådant innehåll som man vill att människor ska förknippa en med. Det innebär att om du delar artiklar från rasistiska och främlingsfientliga sidor som avpixlat.info, ska du inte bli förvånad om folk kallar dig för rasist eller åtminstone uppfattar dig som rasist.

Är det något som du vill ha med i din digitala CV, när du söker jobb nästa gång?

Duärvaddudelar.001

Nästa del kommer att handla om: Varför växer ideologin ”det är de andras fel”?

De andra artiklarna:
När en bild säger mera än 1000 ord
Du är vad du delar
Varför växer ideologin ”det är de andras fel”?
Ett pyramidspel med åsikter
En Namninsamling eller ett politiskt manifest