En namninsamling eller ett politiskt manifest?

Posted on oktober 3, 2015

5


Mats Adamczak, expert på sociala medier och kommunikation, avslutar i dag sin och kultursidans granskning av debattklimatet på nätet, argumentationsteknik och hur sociala medier blivit den centrala arenan för opinionsbildning och marknadsföring. Det gör han genom att analysera argumentationen i valmansföreningen Ålandsk demokratis initiativtagare Stephan Toivonens utskick till de åländska hushållen, som sökte stöd för ett krav på en folkomröstning om ett åländskt flyktingsmottagande. Han visar sig att flera påståenden om utlänningars kriminalitet inte stämmer. I själva verket bygger de på just de retoriska knepen som avhandlats i de tidigare artiklarna.
– Petter Lobråten Artikeln i tidningen

Jag har i fyra olika artiklar tagit upp olika aspekter av retorik och beteendevetenskapliga teorier om påverkansmetoder i dagens debattklimat. Jag har samtidigt försökt förklara faran med att dela osanningar och propaganda i sina sociala nätverk. Jag kommer att avrunda min serie i denna femte artikel genom att gå igenom några av de påståenden som Stephan Toivonen och hans åsiktsfränder gjorde i sitt utskick i våras.

Utskicket

I våras bestämde sig Stephan Toivonen och några av hans vänner att skicka ut ett papper till många av kommuninvånarna på Åland. Enligt egen utsaga ville de få till stånd folkomröstningar för att avgöra om vi ska ta emot flyktingar eller ej. Detta genom att samla in namn som skulle motsvara minst fem procent av invånarna i kommunen. Initiativtagarna har aldrig redovisat resultaten från namninsamlingarna. Kan man då verkligen definiera det som en namninsamling?

Analys av påståendena i utskicket.

Huvudtema i deras pamflett är att antalet våldtäkter kommer att öka om vi tar emot flyktingar från de så kallade ”högriskländer”. För att bevisa dessa påstående radade man upp ett antal ”bevis”.

”Bevis 1”: Andelen våldtäktsmän har ökat dramatiskt i Sverige och landet har den högsta andelen våldtäktsmän per capita i Europa.

Detta baserar man på en lista från FN. Ett av problemen med denna lista är att man jämför olika länders sätt att definiera våldtäkt. Enligt BRÅ (brottsförebyggande rådet) har Sverige högsta andelen våldtäkter i Europa av främst två orsaker. 2005 ändrade svenska polisen sitt sätt att registrera våldtäkter. Innan dess registrerades våldtäktsmannen, men efter lagändringen registrerades istället varje enskild våldtäkt separat. Det innebär i praktiken att om en äkta man anmäls och utreds för våldtäkt av sin fru, kommer varje enskilt våldtäktstillfälle att registreras som en ny våldtäkt, istället för som tidigare som en våldtäktsman. Samtidigt vidgade Sverige våldtäktsbegreppet juridiskt, alltså vad som enligt lag definieras som våldtäkt. Detta sammantaget gjorde att Sverige på FN-listan steg från genomsnittsnivå i anmälningsfrekvens av våldtäkter, till de som hade mest i Europa.
Från Toivonens sida vill man gärna att läsaren ska tro att Sverige har flest dömda överfallsvåldtäkter i Europa och att det ökar i takt med invandringen. I verkligheten har antalet dömda våldtäktsmän minskat i Sverige trots att mängden invandrare har ökat mycket. I jämförelse med Finland döms ett större antal våldtäktsmän i Finland än i Sverige. Få undersökningar

En av de få vetenskapliga undersökningar som har gjorts i Sverige, när det gäller ursprungsland och våldskriminalitet (2002 i Svea Hovrätt av Ann-Christine Hjelm), visade visserligen att invandrarna var överrepresenterade. Av de 91 personer som hade dömts till minst två års fängelse var 83 procent födda i utlandet. Det var ett land som var klart överrepresenterat med över 50 procent dömda och det var personer födda i Finland. Det ironiska är att främlingsfientliga delade denna undersökning som bevis på ”Syriers farlighet” eftersom det stod ”dömda utlänningar”. De hade inte orkat läsa hela artikeln och noterade inte att den överlägset största delen var finländare.

”Bevis 2”: 80 procent av de som döms för våldtäkt på Åland är icke nordbor.

Här ett annat exempel på Toivonens statistik som totalt saknar verklighetsförankring. Det som är speciellt med våldtäktsanmälningar på Åland, är att alla anmälda våldtäkter som sker på färjorna som är på väg till åländsk hamn, registreras på Åland. 19 miljoner resenärer av cirka 150 olika nationaliteter reser på Östersjön via Åland varje år. Enligt den åländska polisen har det bara skett ett fåtal överfallsvåldtäkter på Åland under 2000-talet. Tittar man ändå på statistiken för dömda våldtäktsmän på Åland under 2000-talet utgör de utomnordiska männen under 20 procent även om man tar med våldtäkterna på färjorna som har blivit anmälda på Åland.

”Bevis 3”: Våldtäkterna på Åland kommer att öka med 50 procent från 4,5 till 7,2 per år.

Jag har ifrågasatt Toivonens uträkning på sociala medier och hur han har kommit fram till denna slutsats. Hans uträkning baserar sig på flera felaktigheter. För det första använder han en HBL-artikel som säger att under 2009 var irakier i Finland överrepresenterade i våldtäktsdomar. Denna artikel är numera borttagen från webben och är med andra ingen seriös källa. Han hade räknat ut att det var 53 gånger vanligare att en irakier blev dömd än en finländare. Detta innebär inte att irakier våldtar 53 gånger mer än finländarna, utan att under ett enskilt år var sannolikheten 53 gånger större att en irakier dömdes för våldtäkt än en finländare. Orsakerna kan vara många. Som att de irakiska kvinnorna anmäler lättare när man har kommit till land som uppmuntrar att kvinnorna ska anmäla. Eller att risken är större att en person med utländskt utseende blir dömd än en finländare i liknande situation. Sedan barkar tyvärr logiken rejält för Toivonen, när han ska överföra ett felaktigt tolkat statistiskt beteende på en annan folkgrupp bara för att de råkar vara grannländer. Detta kallas för logiskt felslut. ett begrepp jag tog upp i artikel två. Utskicket handlar om de 20 syriska kvotflyktingar som Åland ska ta emot. De är för få för att det ska ge utslag i hans ”statistik” så han måste få dem till 300-350 i sin ”formel” för att det ska fungera. Det gör han genom att räkna på hur de kommer att föröka sig på tio år. Verklighetstest Det finns ett väldig bra verklighetstest av Toivonens formel. Det har kommit 800 syriska kvotflyktingar till Finland och ingen av dem har blivit dömda för våldtäkt i Finland. Detta förklarar Toivonen med att 800 personer är för ett litet underlag att dra slutsatser från. Här brister återigen resonemanget, eftersom för Toivonen är 20 tydligen är tillräckligt många som underlag, men inte 800. Utskicket som kom till de åländska hemmen är inget annat än rasistisk skrämselpropaganda. Jag tror även att de flesta har genomskådat det.

Slutord: var alltid källkritiska innan ni delar saker i era sociala kanaler, så kommer både dialogen och diskussionsklimatet att bli så mycket bättre.

De andra artiklarna:

När en bild säger mera än 1000 ord
Du är vad du delar
Varför växer ideologin ”det är de andras fel”?
Ett pyramidspel med åsikter
En Namninsamling eller ett politiskt manifest

4a773b26a9028b339fdc84b6a0c8b89f

 

Mats Adamczak