Enligt centern, så växer landsbygden på Åland så den knakar?

Posted on februari 24, 2017

1


För inte så länge sedan hade encenterns partiordförande, Jörgen Pettersson, en bloggpost om att ljuga med statistik. I den så citerar han en person, som  enligt partiordföranden skall besitta stor klokhet.

En iakttagelse: man har åter en gång missbrukat så kallade enkätundersökningar. Att fråga 1.000 ålänningar om något, och sedan extrapolera det till 30.000 är (något karikerat) som att ta en grupp på 30 personer, ge en enda av dem några ledande frågor, och sedan meddela att svaret avspeglar vad alla de 30 anser. Och sedan skriver man att resultatet har gett en uppmuntran att arbeta vidare i frågan.

Denna bloggpost skall anses som ett startskott för att ifrågasätta allt som har med kommunsammanslagning enkäten som ÅSUB har gjort. Jag förstår att man är missnöjt med resultatet, men att ifrågasätta allt från statiska urval till vetenskapliga tillämpningar är INTE rätt sätt att hantera resultatet.
Jörgen bedyrar att han inte är kritisk mot ÅSUB, men snälla Jörgen kan du vara snäll och förklara syftet med din bloggpost ”Att ljuga med statstik” ?

Det inspirerade dock många av deras medlemmar att ifrågasätta allt från statistiska urval och vedertagna vetenskapliga metoder och när jag försynt ville ha till exempel någon vinklad fråga, så tystnade man omedelbart. Tystnad är också ett svar!

Det är ganska modigt att utmana statstik som vetenskap och samtidigt dessutom hur man går tillväga i vetenskapliga undersökningar, speciellt om man kanske inte har riktigt koll på vad statstik egentligen är.

Extra intressant blir det när en person som djupt starkt ifrågasatt statstik som ett sätt att bevisa något, själv gör en statistisk undersökning och använder materialet för att bevisa sin tes. 🙂

runar-karlsson1

Jag fick aldrig något svar på den frågan, däremot så levererade han några dagar senare sin egen undersökning. Det måste erkännas att det är ett djärvt drag, efter att ha kritiserat den mest genomarbetade enkäten i ÅSUB’s historia.

Runar Karlsson är lagtingsman för centern och Saltvik’s kommunstyrelse ordförande .

Runars analys

Jag fick ju inte veta vad som var problemet med ÅSUB’s enkät, men jag tänkte faktiskt ge Runar lite konstruktiv kritik angående hans analys.

16832289_1262510277166233_8796683202558322300_n

Imponerande siffror, t.o.m. större tillväxt än Stockholm eller ?

Han bygger sin studie på några saker. För det första så utgår han från 1980. Jag funderade för mig själv, varför valde han just 1980. Jag kunde inte komma på någon vettig orsak så jag frågade Runar, men inget svar där gången heller. Det är självklart ingen slump att han väljer just 1980, men jag återkommer till det.

Om man skall göra en vetenskaplig studie, så måste man kunna motivera varför man väljer olika parametrar.

Han väljer att jämföra med 2016. Jag tänker för mig själv ,att oj har ÅSUB redan hunnit verifiera befolkningsstatistiken för 2016. Jag går till deras databas och noterar att det enbart finns enbart fram till 2015, så han har använt preliminära siffrorna för befolkningen 2016.Jag använder enbart de verifierade siffrorna därav 2015 i mina grafer.

I sin rapport jämför han med Stockholms stad. Jag sökte med ljus och lykta efter statisk för Stockholms stad. Tydligen finns inte begreppet Stockholms stad sedan 1970….

Stockholms kommun eller informellt Stockholms stad[5] är en kommun i Stockholms län.

Det kan ju vara därför Åland hade bättre utveckling än Stockholm Stad, eftersom de inte finns några siffror på den (ironi).
Jag tänkte att det var en felsägning, lätt hänt, så jag tog siffrorna på Stockholms kommun istället. Däremot får jag det till att Stockholms kommun (Stockholms stad) har vuxit med 53,1 % (från 989 424 personer till 1 515 017 personer 2015) enligt Svenska statstik centralen, men Runar har kommit fram till 39%, men annars så skulle ju inte den åländska landsbygden vuxit mera än Stockholm (ironi).

Varför just 1980

Runar ville med sin insändare visa att genom småskaligheten så kan man undvika centraliseringen. För att göra det, vill han visa att landsortskommunerna växer, eftersom antalet personer i en kommun är en viktig parameter, för skatteunderlag med mera.
1980 bodde det 22 783 personer på Åland och Åland har vuxit rejält sedan dess. En stor tillväxt skedde fram till 1995, då det bodde 25 202 personer på Åland. Sedan kommer nästa stora ryck som är från 2005 – 2015, när vi växer till 28 983 personer.

UPPDATERING:
Runar har svarat nu på facebook se längst nere i denna bloggpost.

Men varför inte ta under 2000-talet eller säg senaste fem åren, som borde berätta mera om hur man tänker idag när man skall bosätta sig, än för snart 40 år sedan.
kommunalandstatistik-003

När man tittar på den här grafen så förstår man att Runa valde att ta data från 1980. Här ser man att det är negativ trend på framförallt skärgården, men även landsbygden är inte lika attraktiv som tidigare, fast man har en liten ökning på 1,3% de senaste fem åren. Tyvärr Runar ditt val att välja från 1980 är ett bra exempel på att missleda med statistik och var självklart orsaken varför du inte kunde svara på min enkla fråga på Facebook.

En sak skall Runar dock ha kredd för och det är att titta på just befolkningssiffrorna och vilka strömningar som det har varit, för det är riktigt intressant.

Om man tittar på varje enskild kommuns utveckling de senaste fem åren, så blir mönstret väldigt tydligt. Skärgården tappar med 131 personer och landsbygden växer inte ens med motsvarande andel fast de är till och med en kommun mera.  Den stora tillväxten är i centralorterna eller som jag kallar dem här Mariehamn med ”förorter”, så tvärtemot vad Runar säger så sker flytten till centrala orterna redan i allra högsta grad!

kommunalandstatistik-001

Saltvik själva har knappt någon ökning alls och det är en negativ trend på alla landsortskommuner förutom Sund som hade en negativ tillväxt mellan 2005-2010 på -1% men nu en på +1%.

Det är enbart fem kommuner som visar på en positiv förändring, men trots att både Kökar och Brändö visar grönt så har de en negativ befolkningsökning, men det är ändå bättre än föregående femårsperiod.  Den blåa visar stapeln visar utvecklingen sedan 1980 ( Runars utgångspunkt). Det var alltså Jomala och Lemland som hade högre tillväxt än Stockholms kommun och inte hela den åländska landsbygden.

kommunalandstatistik-001

Den sista grafen visar hur utväxlingen är i de kommuner som vill behålla nuvarande och de som vill ha förändring.

kommunalandstatistik-001

Sammanfattningsvis:

Två saker:
1) Runar, du får tyvärr inte godkänt i din statistiska studie.
På grund av felaktigt urval, felaktiga slutsatser och att du gjorde ett försök att påvisa något som inte stämmer med hjälp av att ta ett icke relevant urval. Du ville bevisa att landsbygden växer tack vare småskaligheten och därför anpassar du statstiken och urvalet efter det. I princip allt de som du/ni har beskyllt ÅSUB undersökningen att vara.

Du är dock mer än välkommen att kritisera mina slutsatser eller försvara dina egna slutsatser.

2) Den andra är att om man som medborgare i liten kommun på Åland eller egentligen om man inte bor  i Mariehamns absoluta närhet, så är det tyvärr ingen positiv utveckling ända sedan år 2000. Det blir tydligt att man inte kan hindra urbaniseringen trots att vi har 16 kommuner.

Runar Karlssons svar: 

”Kul att min insändare ger så mycket debatt och engagemang. Mindre kul att man blir kallad för populist. Men jag säger som Jörgen Strand ” när argumenten tryter så väljer man personliga påhopp”. Att jag valde 1980 som utgångspunkt var att jag anser att statistik måste bygga på tillräckligt lång tid för att undvika tillfälliga förändringar. Att jag valde Stockholms stad som referens var en slump. Oberoende vad ni tycker och hur ni hittar på nya infallsvinklar vad gäller jämförelser så medge att det är fantastisk positiva siffror för landsbygden. Att landsbygden vuxit mer i % räknad än Stockholms stad mellan åren 1980 – 2016. Vem kunde tro det ? Till sist vill jag säga i denna debatt att jag tror på att så länge kommunerna och dess innevånare vill vara självständiga och klarar av sina lagstadgade skyldigheter så skall dom få vara det . Min tro att det är bäst så totalt sett för Åland och ålänningarna. Min tro bygger på 17 års erfarenhet som kommunal tjänsteman och 18 års erfarenhet som kommunal politiker, således totalt 35 år med god insyn i den kommunala verksamheten. Denna tro kan ingen ta ifrån mej men jag respekterar andras tro och åsikter. P.S. Tack Igge för att du gav mej möjlighet att svara D.S.”

Mitt svar:
”Runar Karlsson, tack för att du svarade! Jag klistrar in ditt svar i min bloggpost. 
Bra att du vill argumentera och fokusera på fakta. Låt oss fortsätta med det. 

Din motiveringen att just välja 1980 var spännande, ur ut ett fakta perspektiv. Tydligen så måste man ha data som är minst 37 år för att undvika tillfälliga förändringar i utvärderingar av statistik? 

Du nämner hur länge du har jobbat inom kommunala sektorn och det skall du ha all respekt för! 
Där kan man hitta på egna regelverk som sedan folk får rätta sig efter om man får tillräckligt många med sig. Tyvärr fungerar inte statstik på det sättet!

Eftersom du tar fram din bakgrund, så kan jag även göra det. 
Jag har använt statistik i mitt arbete som mattelärare (början av min karriär), business Intelligence konsult (1997-2011) och nu de senaste åren som web Analyst. Det vill säga ända sedan 1986.

Med hopp om att vi kan diskutera den otroligt viktiga frågan om hur Åland skall fungera i framtiden baserat på fakta.”

 

Advertisements
Posted in: åland, Funderingar