Hur ser lösningen ut historiskt

Posted on mars 5, 2017

3


Man klagar på att PwC har kommit med fel alternativ av upplägg till kommunindelningar på Åland. Säkert sant, lite intressant att fundera på hur många olika kombinationer finns det egentligen. Om man för enkelhetens skull låter att ordningsföljden har betydelse är det mycket lätt att räkna ut. 16 kommunerna kan grupperas in 16! gånger och det är på 20 922 789 888 000 olika sätt. Det är förstås en överdrift eftersom ordningsföljden inte har betydelse, men i alla fall är det väldigt många olika sätt vi kan kombinera kommunerna på, fast tar bort alla dubletterna. Trots att det finns så många olika sätt att kombinera på, så känns det mera och mera som att det finns ingen ”den perfekta varianten”. Kommungränserna i dagens samhälle är inte funktionella ifrån individens perspektiv och i en tidsera när gränserna och avstånden minskas tack vare internet och olika tjänster som kan göras oändligt mycket smidigare så blir det fysiska avståndet till kommunkansli allt mindre viktigare. Vi är dock långt ifrån att ha många smidiga lösningar åt våra innevånare.

Hur befolkningen på Åland började

När den yngre stenåldern vid 4 000 f.k så fanns det en del områden som var ovanför vattenytan och av naturliga skäl blev det så småningom boplatser där.

Geta kommun utgör, tillsammans med Finströms kommun, Saltviks kommun och Sunds kommun på norra Åland, det ”ursprungliga”, ”Egentliga Åland”.Här på den nordligaste delen av det som idag kallas ”Fasta Åland”, bosatte sig de första människorna och här hade makten sitt säte ända fram till modern tid. *) Wikipedia

alandstenaldern

Efter hand att Åland reste sig upp ur havet så fanns det mera utrymme att bygga. Om vi hoppar ända fram till 1200-talet när de första kyrkorna började dyka upp på Åland då kom de första kyrkorna i Eckerö, Hammarland, Jomala, Finström, Saltvik, Sund och Lemland. Ofta byggdes de i närheten av sjövägar, gärna i närheten av gravfält från järnåldern och centralt i bygden. De följande 200 åren byggdes kyrkorna Föglö, Kumlinge, Kökar, Geta och Vårdö. Man kan väl säga att de var dåtidens infrastruktur satsningar.  När man sedan bestämde sig för att inför kommuner på Åland, så utgick man från sockenindelningen och det var baserad på vilken kyrka som låg närmast och eftersom befolkningen vid denna tid ofta reste till kyrkan med båt så var det som bestämde vilken socken/kommun man tillhörde. Därav så hör Järsö till Lemland eftersom det var närmare sjövägen till Lemlands kyrka än till Jomalas *) kyrka för dem.
När staden Mariehamn sedan bildades 1861  blev den 16:e åländska kommunen och då kom även Mariehamns 

*) ändrat från Mariehamn som jag felaktigt hade skrivit. Mariehamns kyrka kom långt senare. 

Befolkningen per kommun på Åland 1920.

Det var säkert mycket relevant att man hade nära till kyrkan, eftersom alla skulle gå där och mycket av de viktigaste händelserna i en persons liv gick via kyrkan. Tittar man dessutom på hur befolkningarna var per socken/kommun så var det mycket jämnare fördelat 1920 än i dag. Nästans alla kommuner hade 1 000 innevånare 1920, undantagen var Sottunga och Lumparland, men antagligen så blev de bildade, eftersom de var mittemellan två socknar och hade långt att åka till kyrkan. Sammanfattningsvis så lät man geografiska och praktiska orsaker bestämma hur man skulle dela in Åland rent administrativt.

kartoraland-001

Livet 1920

En resa från Geta till Mariehamn var ett dagsäventyr och att åka båt till Sverige var både dyrt och en lång resa. Ändå var det många unga män som reste till USA för att tjäna pengar och komma tillbaka som rika män. De var dock fortfarande skrivna på Åland, främst för att kyrkorna hade folkräkningen på sitt ansvar och prästerna fick betalt enligt hur stor församling de hade. Så egentligen hade vi en skriven befolkning på Åland som var 26 911, men endast 20 432 var bosatta på Åland. Den största delen var i USA (5 196), Sverige (508) och Finland (348).  Det är mycket tydligt att det är befolkningen mellan 20-59 år som är bosatta någon annan stans än på Åland.

(Orsaken varför de fortfarande var skrivna på Åland, var främst för att kyrkorna hade folkräkningen på sitt ansvar och prästerna fick betalt enligt hur stor församling de hade).  

alanningarnasalder1920

Nu snart 100 år senare

Det har hänt väldigt mycket på de här 100 åren, som förflutit sedan 1920. Länge var byarna centrala för att vårt samhälle skulle fungera. Jag citerar från en artikel som Harriet Touminen skrev angående ett tal som professor Jan Storå höll på Jan Karlsgården 2010. Vart försvann Torp och Önningeby?

Förr fanns det en skola i byn, en butik, post och bank. En samlingssal typ ungdomslokal för gemensamma fester, en öppen plats där man reste midsommarstången och liknande var en naturlig del av byn. Vad finns kvar av det?
Skolorna dras in efter hand, på gott och ont. Möjligen mest på gott med tanke på barnen, men byn tappar en plats att samlas i och kring.
Butikerna har svårt med lönsamheten, det är ju så många som föredrar att handla på stormarknaderna med deras betydligt bredare utbud.

Jag tänker också på en annan företeelse som sakta men säkert försvinner från både byar och till och med kommuner. Det är bankkontoren. När jag bodde i slutet på 90-talet i Godby, så hände en jättegrej, när det gällde att hantera sina bankärenden. Plötsligt slapp man stå i kö till kassan och kunde sitta vid ett bås på banken och betala räkningarna i egen takt. Sedan tog det inte många år så kunde man börja betala sina räkningar på nätet. Det är förmodligen väldigt få som saknar tiden, när man måste sitta vid ett bås under bankens öppettider för att betala räkningarna. Dessutom använder vi inte kontanter i alls samma utsträckning som tidigare, utan de flesta kör med sina plastkort. Detta sammantaget gör att en stor del av befolkningen inte har samma behov av att de har nära till ett bankkontor.

Liknande gäller för postkontoren. I dag försvinner även dem från de mindre orterna. En ganska intressant sak som man gjorde på den åländska posten i början på 70-talet var att postorten inte nödvändigtvis var samma som kommunen. Jag hade mina aningar varför t.ex Möckelö och Järsö har postort Mariehamn och inte Jomala respektive Lemland, så varför inte fråga en som borde veta.

Hej Mats. Jodå, du frågar rätt person. Det var nämligen jag som på 1970-talet lade postnumren på Åland. Dock enligt samma principer som hela Finland. Den korta förklaringen till din fråga är att postudelningslinjerna till de här områdena utgick från Mariehamn. Till Lemland (utom Järsö) utgick de från poststationen i Söderby, Lemland (22 610).
Till övriga Jomala, t ex Prestgården, Kyrkby, Möckelby, Överby, Ytterby … utgick de från Poststationen i Kyrkby (22 150), och till Gölby, Björsby, Ringsböle … utgick de från Pst Gölby (22 210).
Det har alltså inte med kommungränser att göra. Från Mariehamn hade vi då följande lantbrevbärarlinjer utgående från Mariehamn:

  • Västra Jomala (Gottby, Västansunda, Södersunda m fl),
  • Östra Jomala (Kalmare, Kalmarnäs, Önningeby m fl),
  • Järsö (Järsö, Nåtö, Granö mfl).

Det finns andra undantag, t ex Bussö som hör till Vårdö har postnummer 22630 Lumparland, eftersom linjen utgick därifrån (numera går hela fasta Åland ut från Mariehamn), och Björkö som ligger i Kumlinge kommun har postnummer 22840 Lappo eftersom linjen utgår därifrån.
– Torsten Wikstrand f.d Postens VD 

Det var helt enkelt att av rent praktiska och geografiska orsaker så var det inte kommungränserna, som var det avgörande för var ifrån posten skulle distribueras.

En jämförelse mellan befolkningarna 1920 till 2015.

Åldersfördelningen såg helt annorlunda 1920 än nu. I våra tider är det mest vår ungdomar som söker sig ut i världen för att skaffa sig utbildning och andra livserfarenheter. Har vi tur så är de så attraherade av den åländska modellen att de flyttar tillbaka när de är färdig utbildade. Men för att det skall fungera så måste vi ha ett samhälle som attraherar dem. Då är det knappast byn de är mest ute efter utan helt andra värden.

Unga familjer söker sig gärna utanför byn, till strandtomt med västerläge, som en fastighetsförmedlare uttryckte det för rätt många år sedan nu. Platsen är viktigare än grannarna.

Ett citat till från Harriet Touminens artikel – Vart försvann Torp och Önningeby ?

kartoraland2-002

Tittar man på hur människor har bosatt sig sedan 1920 så utkristalliserar sig ett väldigt tydligt mönster. Att ju längre bort från tätorten Mariehamn kommunen har befunnit sig desto större har tappet av befolkning varit.
Saltvik som var största kommunen 1920 har minskat med nästan 600 personer och är numera den femte största kommunen. Om vi börjar från Åland befolkades (stenåldern) så har tätorten flyttat successivt  från Norra Åland till Södra.

kartoraland2-001

I Min nästa bloggpost kommer jag att presentera hur jag ser på lösningen.

 

 

Annonser
Posted in: åland, Funderingar