11 varianter av kommunsammanslagningar

Posted on april 19, 2018

0


Nu är bloggposten klar med sammanställning av de olika alternativen som har dykt upp i diskussionerna på Åland ekonomi. Förutom de alternativ som funnits olika enkäter så finns även några helt nya som mig veterligen inte testas tidigare vad ålänningarna tycker om dem.

Jag har haft en lång och bra diskussion med John FarellÅland Ekonomi. Han är kritisk till hur kommunsammanslagningar är hanterade hittills och en av de saker som han har kritiserat mest, är att regeringspartierna inte har varit tydliga med i valet 2015 hur man skulle verkställa kommunreformen rent operativt dvs vad skulle det innebära för ålänningarna och hur och varför det skall göras. Jag håller med honom att om bara möjligt så skall man vara transparent och tydligt hur man tänker genomföra saker och ting.

Sedan är det å andra sidan, andra som har kommenterat med att det har blivit för mycket fokus på antalet kommuner istället för vad ålänningarna egentligen behöver för service för att Åland skall kunna fortsätta och må bra som samhälle. Jag håller även med att det är sant, men ibland för att bryta dödlägen så måste man titta på problem från ett annat håll.

Antalet kommuner är egentligen en mera operativ fråga, för hur man skall i praktiken gå till väga för att lösa de kommande utmaningar som vi har på Åland. Det är dock den sak som vi lättast kan relatera till, så därför har jag satt upp den här bloggposten med 11 olika varianter på hur man skulle kunna hantera kommunsammanslagningarna.

I ÅSUBS undersökning som presenterades i början på 2017 hade fyra olika alternativ:

  1. Åland borde ha 16 kommuner som idag.
  2. Åland borde vara en enda (1) kommun.
  3. Åland borde delas i fyra (4) kommuner bestående av:
    1. Norra Åland: Finström, Geta, Saltvik, Sund, Vårdö
    2. Södra Åland: Föglö, Lemland, Lumparland, Mariehamn
    3. Västra Åland: Eckerö, Hammar- land och Jomala
    4. Skärgården: Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga
  4. Åland borde delas i sju (7) kommuner bestående av:
    1. Eckerö och Hammarland
    2. Mariehamn
    3. Jomala
    4. Lemland och Lumparland
    5. Brändö och Kumlinge
    6. Föglö, Kökar och Sottunga
    7. Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö

I ÅSUB’s rapporten så var utredarnas slutsats ”den viktigaste slutsatsen av denna rapport är att ålänningarna med största sannolikhet vill ha en ny kommunstruktur, men de föreslagna nya alternativen med en, fyra eller sju kommuner vinner relativt svagt gehör. Det framgår också att man klart föredrar fyra eller sju kommuner framom 16 eller en kommun.”

Åland ekonomi undersökningen del 1

Det har hänt en hel dels sedan den undersökningen gjordes. Min känsla har varit att folk har framfört 1 kommuns alternativet i många av de diskussionerna som jag har sett och även själv deltagit i både analogt och digitalt. Därför gjorde jag en enkät på Åland Ekonomi  med fyra alternativ, nästans samma som i ÅSUB, men med 16 kommuner, 3 kommuner, 4 kommuner (regerings alternativ) och 1 kommun.
Bland ÅE medlemmarna röstade 190 personer (61,3%) på 1 kommuns varianten, 59 personer på 16 kommuner (19%), 34 stycken på 3 kommuns varianten 11 % och till sist 4 kommuns varianten 8,7 %.

Man kan notera att av ledamöterna i landstinget, så är det bara från regeringspartierna som man har valt något av de fyra olika alternativen. Motiveringen skulle vara att deras helt frivilliga varianten inte fanns med och därför finns den nu med bland de 11 varianterna.

Alternativ 1 (1 kommun)

Efter att enkäten var gjord på Åland Ekonomi, så frågade jag varför folk hade röstat på ”1-kommuns alternativet” och största orsaken var att ” Det är rättvist om vi har bara en kommun” 

Möjligheter:

  • Det är lättare att planera och organisera servicen för ålänningarna, när man inte behöver ta hänsyn till de gamla kommungränserna, utan kan anpassa servicen efter andra parametrar, som närhet till skola och dagis.
  • Det är inte på samma sätt beroende på var man bor, om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Skattesatserna blir samma oberoende var man bor på Åland.

Utmaningar:

  • Makten blir centraliserad till färre människor.
  • Det finns juridiska utmaningar med att ha enbart en kommun på Åland. Enligt självstyrelselagen måste det vara minst två kommuner på Åland.
  • Skärgårdens och randkommunernas specifika utmaningar måste hanteras, annars riskerar de att bli utanför.
  • Känslomässigt försvinner kommunbegreppet.

Tidsplan: december 2022
Serviceområden: minst 3 områden stad, landsort och skärgården

Så här skriver Lena Nordman varför hon anser att vi skall ha en kommun:
”Och mina skäl för en kommun: 1) kunskapsnivån, särskilt på områden som gäller medborgarnas rättsskydd och 2) för att locka kunnigt folk, dvs samma skäl som 1 men bredare, t ex inom skolväsendet, 3) omvärldsutvecklingen; det är som om man inte riktigt förstod att man förfäktar argumenten för en sorts amish-samhälle.”
kommuner_blogg.001

Alternativ 2 (2 kommuner)

En variant på ”1-kommuns” förslaget. Skillnaden är att fasta Åland är en kommun och skärgården den andra.

Möjligheter:

  • Det är lättare att planera och organisera servicen för ålänningarna, när man inte behöver ta hänsyn till de gamla kommungränserna, utan kan anpassa servicen efter andra parametrar, som närhet till skola och dagis.
  • Det är inte på samma sätt beroende på var man bor, om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Det är Juridiskt ok att genomföra

Utmaningar:

  • Makten blir centraliserad till färre människor.
  • Randkommunernas specifika utmaningar måste hanteras, annars riskerar de att bli utanför.
  • Känslomässigt försvinner kommunbegreppet.

Tidsplan: december 2022

Serviceområden: minst 3 områden stad, landsort och skärgården.

  • Mariehamn:  13 677 personer
  • Fasta Åland: 14 186 personer
  • Skärgården: 1 626 personer

kommuner_blogg.002

Alternativ 3 (3 kommuner)

Här är indelningen av kommunerna anpassad till behoven för ålänningarna och därmed skulle även kommunernas service åtaganden samma som kommunerna. Politisk knepigt i och med att Jomala kommun skulle bli delad i två delar, när de angränsande byarna till Mariehamn skulle ingå i den nya tätorten.

Möjligheter:

  • Det är lättare att planera och organisera servicen för ålänningarna, när man inte behöver ta hänsyn till de gamla kommungränserna, utan kan anpassa servicen efter andra parametrar, som närhet till skola och dagis.
  • Det är inte på samma sätt beroende på var man bor, om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Enklare att administrera om serviceområden är samma som de nya kommungränserna.
  • Tre naturliga kommuncentrum (Mariehamn, Godby och Degerby)
  • Tätorten skulle bli starkare och kunna dra med resten av Åland

Utmaningar:

  • Makten blir centraliserad till färre människor.
  • Känslomässigt försvinner kommunbegreppet.
  • Kommunalpolitiskt mycket känsligt pga av Mariehamn och Jomala

Tidsplan: december 2022
Serviceområden: 3 områden stad, landsort och skärgården.

Serviceområden: 3 områden

  1. Mariehamn:  13 677 personer
  2. Fasta Åland: 14 186 personer
  3. Skärgården: 1 626 personer

kommuner_blogg.003

Alternativ 4 (4 kommuner)

I fyra-kommuns variant så finns det redan existerande strukturer som kunde användas för att operativt snabbt kunna komma igång med olika serviceansvar. De baserar sig på Högstadie distrikten.

Möjligheter:

  • Det är lättare att planera och organisera servicen för ålänningarna, när man inte behöver ta hänsyn till de gamla kommungränserna, utan kan anpassa servicen efter andra parametrar, som närhet till skola och dagis.
  • Det är inte på samma sätt beroende på var man bor, om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Enklare att administrera om kommunerna och serviceområden är samma som de existerande skoldistrikten.
  • Fyra naturliga kommuncentrum (Mariehamn, Jomala, Godby och Degerby)

Utmaningar:

  • Makten blir centraliserad till färre människor.
  • Känslomässigt försvinner kommunbegreppet.

Tidsplan: december 2022

Serviceområden: 4 områden

  1. Mariehamn:  11 677 personer
  2. Södra Åland: 9 777 personer
  3. Norra Åland: 6 409 personer
  4. Skärgården: 1 626 personer

kommuner_blogg.004

Alternativ 5 (4 kommuner)

I denna fyra-kommuns variant så baserar den sig på den urgamla indelningen som fanns innan kommunerna existerade.

Möjligheter:

  • Det är lättare att planera och organisera servicen för ålänningarna, när man inte behöver ta hänsyn till de gamla kommungränserna, utan kan anpassa servicen efter andra parametrar, som närhet till skola och dagis.
  • Det är inte på samma sätt beroende på var man bor, om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Enklare att administrera om kommunerna och serviceområden är samma som de existerande skoldistrikten.
  • Ganska lika stora enheter

Utmaningar:

  • Makten blir centraliserad till färre människor.
  • Känslomässigt försvinner kommunbegreppet.
  • Kan både finnas fördelar och nackdelar när det gäller var kommuncentrum skall placeras i de nya områdena. Skall det vara i Lumparland så att det är mitt i eller skall det vara i Jomala ?

Tidsplan: december 2022

Serviceområden: 4 områden

  1. Mariehamn:  11 677 personer
  2. Södra Åland:  8 456 personer
  3. Nordvästra Åland: 5 570 personer
  4. Nordöstra Åland: 3 786 personer

kommuner_blogg.005

Alternativ 6 (minimi antal kommuner)

När Danmark gjorde sin kommunreform 2007, så gick man från 270 kommuner till 98. Kommunerna fick gå ihop ”frivilligt”, kravet var att den nya kommunen måste innehålla ett visst antal innevånare samt vara rågrannar. Ett motsvarande förslag har Finströms kommundirektör Erik Brunström, att det skulle finnas ett minikrav på minst 4 000 innevånaren men med undantag för skärgården. I praktiken så finns det inte så många varianter då utan det blir antingen fyra eller fem kommuner, men kommunerna får vara med och påverka sammanslagningarnas.

Möjligheter:

  • Det är lättare att planera och organisera servicen för ålänningarna, när man inte behöver ta hänsyn till de gamla kommungränserna, utan kan anpassa servicen efter andra parametrar, som närhet till skola och dagis.
  • Det är inte på samma sätt beroende på var man bor, om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Enklare att administrera om kommunerna och serviceområden är samma som de existerande skoldistrikten.
  • Ganska lika stora enheter.
  • Ger känsla av valfrihet för kommunerna.

Utmaningar:

  • Makten blir centraliserad till färre människor.
  • Känslomässigt försvinner kommunbegreppet.

Tidsplan: december 2022

Serviceområden: 5 områden

  1. Mariehamn:  11 677 personer
  2. Jomala: 4 859 personer
  3. Nordvästra Åland: 5 075 personer
  4. Nordöstra Åland: 3 829 personer
  5. Skärgården + södra Åland: 4 049 personer

kommuner2.001

Alternativ 7 (7 kommuner)

Var ett av de fyra alternativen som fanns i ÅSUB’s enkät på Åland.

Möjligheter:

  • Det blir bättre  att planera och organisera servicen för ålänningarna, när enheterna blir större.
  • Skärgården har geografiskt lättare med sina kommuncentrum om de är uppdelade i två enheter.
  • Det finns naturliga samarbeten redan idag som skulle fördjupas.

Utmaningar:

  • Känslomässigt försvinner kommunbegreppet.
  • Svårt för de mindre kommunerna att leverera service om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Politiskt svårt att få med Saltvik i Norra Åland

Tidsplan: december 2022

Serviceområden: 7 områden

  1. Mariehamn:  11 677 personer
  2. Norra Åland: 6 409 personer
  3. Jomala: 4 859 personer
  4. Eckerö – Hammarland : 2 450 personer
  5. Lemland – Lumparland: 2 423 personer
  6. Föglö – Sottunga – Kökar: 860 personer
  7. Brändö -Kumlinge: 766 personer

kommuner_blogg.006

Alternativ 8 (1 – 16 kommuner)

Oppositionens förslag till hur man vill lösa kommunsammanslagningarna. Det skall ske uteslutande med hjälp av folkomröstningar i respektive kommun. Kommunerna skall själva initiera ville de skall sammarbeta med. Det finns inte några begränsningar med vem som kan slå ihop sig med.

Möjligheter:

  • Kommunerna och kommuninnevånarna får i en direktdemokrati bestämma sin egen framtid.
  • Det sker i kommunerans egen takt.

Utmaningar:

  • Svårt för de mindre kommunerna att leverera service om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Svårt att planera när inte serviceområderna eller kommunerna är definierade.
  • Juridiskt så kan inte kommunerna välja fritt vem de vill gå ihop med utan de måste enligt lag var rågrannar.
  • Hantera rättvisa landskapsandelar när tätortskommunerna blir allt ekonomiskt starkare.

Tidsplan: Inte definierad

Serviceområden: 1-16 områden

kommuner_blogg.007

Alternativ 9 (5 – 15 kommuner)

Stephan Toivonens förslag och påminner mycket om den övriga oppositionens förslag.

Möjligheter:

  • Kommunerna och kommuninnevånarna får i en direktdemokrati bestämma sin egen framtid.
  • Det sker i kommunerans egen takt.

Utmaningar:

  • Svårt för de mindre kommunerna att leverera service om man har t.ex barn med speciella behov.
  • Svårt att planera när inte serviceområderna eller kommunerna är definierade.
  • Juridiskt så kan inte kommunerna välja fritt vem de vill gå ihop med, utan de måste enligt lag var rågrannar.
  • Hantera rättvisa landskapsandelar när tätortskommunerna blir allt ekonomiskt starkare.
  • Frivilliga samarbeten på Åland har en lång historia

Tidsplan: Inte definierad

Serviceområden: 1-16 områden

kommuner_blogg.008

Alternativ 10 (Light – Ålandservice, 16 kommuner)

Detta är en sammanslagning av två väldigt liknande alternativ. I både alternativen så behåller man de 16 åländska kommunerna, men mycket av dagens ansvarsområden för kommunerna lyfts in i något som kan kallas Åland service. Det är en vidareutveckling av KST som egentligen tar hand om hälsoaspekterna, så det kan även ingå allt från byggnadstekniska frågor till skolväsendet. Hasse Holmström framförde sitt alternativ och kallade för en 16 kommuner light och Harry Söderberg för Åland service. Landskapsregeringen bestämmer vilka områden som ingår de olika service områdena.
Kommunerna finns kvar och säkerställer främst att 3:e-sektorn fungerar i kommunerna och eventuellt några områden. Kommunerna har representation i de nya serviceområderna.

Möjligheter:

  • De gamla kommunerna får leva kvar.
  • Serviceområderna införs av landskapsregeringen och de är bindande för kommunerna och därmed lätt att planera för framtiden.
  • kommuninnevånarna känner sig inte överkörda

Utmaningar:

  • Att bestämma vilka befogenheter och skyldigheter kommunerna skall ha.

Tidsplan: December 2022

Serviceområden: 1-16 områden

kommuner_blogg.011

 

Alternativ 11 (16 kommuner som idag)

Alternativet fanns i både ÅSUB’s och Åland Ekonomi enkäten. Snarlik till Oppositionens variant alternativ 8, där man dock har ambitionen att slå ihop kommer. I denna variant så behåller vi alla 16 kommuner och hanterar rättvisan med hjälp av Landskaps andelar.

Möjligheter:

  • De gamla kommunerna får leva kvar.
  • kommuninnevånarna känner sig inte överkörda

Utmaningar:

  • garantera servicenivåerna i kommunerna
  • motverka utflyttningen från randkommunerna och skärgården

Tidsplan: ”Bestående”

Serviceområden: obestämt

kommuner_blogg.010

 

Omröstningen:

Det kommer att vara två omröstningar i denna första så får man välja fritt hur många alternativ som man tycker att man kan fungera.  I den andra så får man bara välja sitt favorit alternativ.

Till sist:

Jag har försökt så gott det går göra en hyfsat objektiv bedömning av de olika alternativens möjligheter och utmaningar. Jag kan personligen bra tänka mig att acceptera flera av de här alternativen.

Det viktiga är att vi kan någonstans enas om hur vi skall kunna hantera framtiden på ett sådant sätt att det inte skall spela roll var man bor på Åland och i vilken kommun det är för att man skall ha en trygghet och jämförbara kostnader och service.

 

 

 

 

Annonser