Är Åland ett skatteparadis eller skattehelvete?

Posted on oktober 6, 2019

0


Det är med flit som jag har en provocerande tittel. Det är inte ovanligt att öar med specialundantag blir någon typ av skatteparadis. Nu är det snarare motsatsen beroende på vem man frågar.

skatteparadis.001

Jag blev med i företagen på Åland (FPÅ) för 2,5 år sedan och dess ordförande ett år senare. Min erfarenhet av företagande är kunskaps och internetbaserade tjänster. I det här fallet så har det inte varit något nämnvärt bekymmer med skattegränsen. Däremot märkte jag snabbt att de företagare som producerar fysiska varor har en helt annat verklighet.

I min arbetskarriärer har det ofta innehållit moment att jag skall analysera antingen trender, statsitik eller helt enkelt försöka vara i framkant. För att lyckas med det så måste man ta ett stort grepp och försöka väga in alla saker som kan påverka analysen. Syftet med analyser kan också vara att lösa något problem.
När det gäller situationen för medlemmarna i FPÅ så har vi identifierat ett antal huvudproblem som generationsväxling, stagnation av Mariehamns centrum, ”krav” på finska kunskaper och skattegränsen.

Skattegränsen kan vara ett av de strategiskt viktigaste avtalen som Åland haft historiskt sett, inte i klass med självstyrelsen, men ändå väldigt viktigt då det togs med runt 1995.
Detta öppnade upp för en fortsatt taxfree efter att vi gick med i EU och skattegränsen undantaget blev väldigt viktigt för våra åländska rederier på grund av det.

Bakgrund

Om man går tillbaka till 1995 så var inte internet ett begrepp för gemene man. Epost hade precis kommit i användningen och folk försökte lära sig att rita den nya bokstaven @. Det var t.ex  fem år före ålandstidningen fick sin första hemsida. Den stora innovationen i bankvärlden var att man kunde sitta i ett bås och betala räkningar på bankkontoret i stället för att stå och köa i kassan. Det är under dessa förutsättningar som man skapar ett regelverk för hur handel mellan Åland och resten av världen.
De åländska förhandlarna gjorde ett bra jobb, men de kunde inte ana vad internethandel skulle komma att bli av vår vardag. Vid denna tidpunkt stod rederinäringen för ca 40% av BNP på Åland, så det var naturligt att göra vad man kunde för att säkra den.
Det fanns dock en stor skepticisms hos åländska företagare speciellt de som var exportföretag. För man anade att det skulle kunna bli mera komplicerat och fördyrande merarbete att sälja till utlandet.

Det åländska näringslivet de senaste åren

Det har gjorts några försök att underlätta skattegränsen sedan 1995. Runt 2005 så hade man ett handelshus i Stockholm som skulle underlätta och hjälpa företag med försäljning. Det slog väl aldrig riktigt igenom så det avvecklades.

Enligt ÅSUB:s registeruppgifter har den årliga tillväxten av värdet på den samlade omsättningen i det privata näringslivet trendmässigt sjunkit sedan 2011.

När det sedan tillkommer följande analys från ÅSUB så är det djupt oroande.

Den åländska ekonomins övergripande problem är att samtidigt som denna nergång resulterat i en ”ofrivillig” diversifiering av näringslivet, så har inte det övriga näringslivet nått den volym och tillväxtpotential som skulle krävas för att fylla luckan som nergången inom den åländska sjöfarten lämnat.
ÅSUB 

Näringsliv.005Sjöfarten är alltså nu nere i 20% av den åländska BNP och det är minst sagt bekymmersamt med den utvecklingen.
FPÅ har tagit fram en egen undersökning som visar att skattegränsen kostar småföretagarna ca 7 miljoner €/år.

Utmaningarna för små och medelstora företagen.

Problemen uppstår både vid import och export för de mindre och medelstora företagen som inte har administration för hanteringen. Antingen så får de sätta ner mycket egentid på det och eller så hamnar de på dubbelfaktureringen.

Import

Ibland tas argumentet fram att köpmännen har stor nytta av skattegränsen i och med att det är så omständigt att handla på nätet och inga många fall går det inte ens att beställa varit hit. Då glömmer man bort två viktiga saker.

1) Leveranstiden är även lång för köpmännen här på Åland. Det gör att man ofta far till Stockholm själv och köper saken eller ordnar det via någon facebook bekant.

2) Garantier blir en stor utmaning för köpmannen eftersom köpmannen måste tulla in varan och får extra kostnader för den defekta varan.

För privatpersonen så är just de här två sakerna väldigt viktiga a) leveranstid och b) hur garantierna hanteras.
I en undersökningen i Sverige som Posten Nord gjorde så är smärtgränsen i Sverige 3,3 dygn efter att man betalt varan skall den finnas hemma hos personen.  Det var liknande siffror i de övriga nordiska länderna.
Detta kanske anses vara en bagatell att e-handeln inte fungerar bra för ålänningarna, men det finns ett riktigt stort orosmoln för den åländska ekonomi. Det är att när eventuella inflyttade inser att de inte kommer att kunna handla från sin favorit internetbutik och kan de göra det, så är det förenat med dubbelmoms eller åtminstone mycket längre leveranstid och merarbete. Summa sumeren detta kan vara en orsak som gör att de inte flyttar till Åland.

Näringsliv.012

Export

Den åländska exporten har fungerat för större företag och de som säljer it-tjänster eller kunskapstjänster, men den traditionella tillverkande industrin har drabbats väldigt hårt och mer eller mindre gjort svårt att expandera som företag och även gjort företag betydligt mera svårsålda vid generationsväxlingen.
På liknande sätt har det i princip dödat all typ av webbhandel från Åland. PÅ Åland har vi en otrolig potential med alla äppelodlingar som vi har, men det är svårt för mindre företag att göra någon typ av förädling och sedan sälja det på webben. Det finns ett stort intresse i Sverige och säkert på flera andra ställen i europa för handgjorda miljövänliga produkter. Det ser vi minst en gång i året när skördefesten är och det kommer busslaster med turister som handlar varor som de säkert skulle vilja kunna köpa från en webbshop resten av året.  Som litet exporterande företag på Åland så måste du tulla in varorna åt slutkunden färdig för att du överhuvudtaget skall kunna sälja något utanför Åland.

Lösningen då ?

FPÅ ordnade ett näringslivs seminarie tillsammans med Ålands framtid tisdagen den oktober. I vår del som var den första så var Fredrik Rosenqvist moderator och den handlade om hur man kan göra skattegränsen osynlig. Trots att det är snart val och det fanns representanter från både regeringen och oppositionen så kastades det egentligen inte så mycket skit på varandra utan det blev en relativt konstruktiv debatt i en timme. Flertalet av de som jag pratade med var förvånade att det fanns en timme att diskutera om just skattegränsen. Det visar att politikerna inte har varit medvetna om storleken av problemet. Skattegränsfrågan har mer eller mindre varit tabulagd på Åland eftersom den har ansetts rasera hela vårt samhälle ifall vi skulle bli av med skattegränsen. Till paneldebatten var både Viking Line och Eckerölinjen inbjudna, men de avstod pga att de tyckte att den frågan inte angår dem och att det inte kan vara med och påverka situationen. Här kan ju jag tycka att som de största förmånstagarna av att skattegränsen finns borde de vara med och se till att de som betalar för kostnaderna för skattegränsen känner att de får något tillbaka från dem förutom billiga resor.

Från FPÅ är det inget slutmål att ta bort skattegränsen, men vi måste kunna diskutera hur vi antingen minimera problemen med dem eller omförhandlar den.
Det finns uppgifter att det skulle finnas 17 områden i Europa som har taxfree, men ingen skattegräns. Oberoende hur det ligger till med det, så borde detta utredas snarast. Det kändes som att det fanns ett politiskt stöd för det i panelen. Dock är detta förmodligen en mera långsiktig lösning som tar mera tid. Eventuellt kan faktiskt Brexit öppna upp nya möjligheter eftersom det måste komma till en lösning mellan Nordirland och Irland. En bra poäng som finansministern Mats Perämaa berättade om.

I panelen så berättade Obunden samling med Marcus Måtar med sitt förslag om Handelshus och Ålands Framtid med Anta Eriksson aom liknande upplägg att de är inne på samma linje som oss. Centern med Torbjörn Eliasson sade i panelen att vi måste åtgärda dessa problem genom att tillsätta direkt efter valet en delegation som utreder dessa frågor och fixar till dem. Jag hoppas verkligen att politikerna numera förstår vidden av problemet och vikten av att fixa dem.

Vi på företagarna på Åland fick äntligen synlighet på frågan när vi stack ut hakan i somras när vi frågade ålänningarna om skattegränsen skall avskaffas. Det var det alternativ som de flesta klänningarna valde.

Det behövs dock snabba lösningar och det kändes som att ett realistiskt alternativ är att det tillsätts en utredningen så fort regeringen är bestämd efter valet där man tittar på  någon typ av handelshus/terminaler både på finska och svenska sidan som tar hand om pappersarbetet och står som garant för åländska folket, så att plötsligt kan ålänningarna beställa varor från hela Europa som alla andra européer kan. Det är möjligt att man kunde använda postens lokaler i Sviby också, om man kunde göra dem som skattefrizon på liknande sätt som man gör i Singapore och andra ställen.

Till  sist ett stort tack till paneldeltagarna!

 

 

 

Annonser
Posted in: Politik