Teknikpanik, negativa kampanjer, alternativa fakta och attacken mot demokratin. (del 2)

Posted on januari 7, 2022

0


I min förra bloggpost gick jag genom hur retorik är uppbyggd, hur överdrifter och lögner blir fakta, den äldre generationens motstånd till förändring och hur debattkulturen på sociala medier har utvecklats . Varför jag har valt dessa olika saker har och göra med att alla dessa har en inverkan på hur samtalen och beslutsprocesserna fungerar på demokratin. Jag har länge varit intresserad av vilka mekanismer och triggers som påverkar vår samtid. En av de bättre podcastserierna som jag har lyssnat på är från 2010 , egentligen i ett väldigt tidigt skede av sociala mediers intåg i medialandskapet.
Många early adopters såg sociala medier som en enorm möjlighet för demokrati, men få hade trott att man skulle använda sociala medier för negativa kampanjer, åtminstone i denna utsträckning som det görs idag. I dagens bloggpost skall jag titta närmare på hur detta har påverkat det åländska debattklimatet och utvecklingen av samhället.

Kostnadsfri bild av afrikansk amerikan kvinna, arbete, åsikt

Avsaknad av statistik och dagsfärska underlag

Åland är ett litet samhälle och har många fördelar, men det gör att det också är sårbart.
När någon vill ha till en förändring så blir debatterna extremt fort känslomässiga, istället för faktadrivna. Utmaningen för de som försöker förändra är att de skall ”bevisa” nyttan med att förändringen som de förespråkar och att den för med sig mest fördelar och så få nackdelar som möjligt för samhället. Detta är inte speciellt enkelt eftersom det åländska samhället saknar många gånger statistik som skulle kunna vara underlag i debatten. Vi saknar t.ex sedan 2017 hur mycket vi importerar och exporterar till Finland över ”skattegränsen” och systemet förväntas inte komma igång förrän tidigast 2025. Detta är förstås en katastrof, för hur skall man kunna veta om vi inte har statistik för största delen av vår handel.

Import och export från och till Åland 2010 till 2020.

Vi har även inte någon övergripande dagsfärsk statistik på turistsiffror, utan de kommer sammanfattade i månadsrapporter, väldigt snarlikt som man har gjort de senaste 20 åren och inte anpassat för det nya medialandskapet som  

Åldersstrukturen på Åland

Ju äldre befolkningen är i ett samhälle desto större är sannolikheten för konservativa beslut, för att den äldre generationen är historiskt sätt inte lika förändringsbenägen som de yngre generationer. Åland håller precis som resten av västeuropa på att få en rejäl förskjutning mot en äldre åldersstruktur. Det beror självklart på att människor lever längre och det är ju en positiv sak, men det finns onekligen utmaningar i det som att bland annat att allt mindre del av befolkningen är arbetsför och betalar in skatt till samhället.

Mariehamn har växt med ca. 44 personer per år de senaste 10 åren. Den åldersgrupp som under samma tidsperiod utan konkurrens har växt mest i Mariehamn är pensionärerna, som har växt med 77,8 personer per år och därmed står för nästans dubbelt av ökningen i Mariehamn och kommer att om fyra år vara den största åldersgrupperingen i Mariehamn.  Hur kommer det att påverka Mariehamns vilja att utvecklas ?  

Ålderspann: Daigsbarn 0-6år, barn 7-15 år, ungdom 16-29, medelålders 30-44, vuxen 45-64, pensionär 65+


Svårare att få igenom beslut i en tätort

I tätorter finns det alltid risk för att någon är motståndare till nya saker speciellt om man är närstående granne. Så har det varit ett tag i Mariehamn, men vi börjar se samma tendens i de samhällen som är i Mariehamns närhet.

Utmaningen för de som försöker göra några förändringar som har med mark eller fastigheter att göra, så hjälper det inte att det har tagits demokratiska beslut för ett genomföra projektet, eftersom innevånarna alltid kan överklaga demokratiska beslut till förvaltningsdomstolen. Självklart skall medborgare ha rätten att överklaga beslut som är tagna av myndigheter, men tyvärr som upplägget är nu, kan systemet missbrukas av missnöjda medborgare som enbart vill fördröja demokratiska beslut. I och med att kostnaden är lite över 100€ för att göra ett överklagande och det finns ingen risk att hamna på ersättningskrav om förvaltningsdomstolen dömer till myndighetens fördel, så tröskeln extremt låg för att lämna in ett överklagande och fast man inte får rätt så kan man jävlas med projektet.

Detta gör att förvaltningsdomstolen blir överbelastade och har en ledtid på två år innan ärenden blir åtgärdade. Det enda som förvaltningsdomstolen skall göra är att besluta om kommunen har gjort fel eller rätt när de tagit sitt beslut inte beslutet i sig. 

Förvaltningsdomstolen

Det enda rimliga om samhällen skall kunna utvecklas, är att ärenden till förvaltningsdomstolen inte får ta längre än max 3 månader innan förvaltningsdomstolen tar ett beslut om myndigheten gjort rätt eller fel, för då kommer andelen överklaganden minska dramatiskt i och med att man kan störa projekten minimalt med ett överklagande. Alternativt att om man överklagat en demokratisk process och myndigheten inte har gjort något fel i sitt beslut, så tilldöms man att betala delar av förseningen av projektet, som man skapat med sitt överklagande. Det bästa skulle vara alternativet att få ner behandlingstiderna till det minimala. För som det är nu får man kallt räkna med en automatisk fördröjning av projekten med två år, om projektet på något sätt andas framåtskridande, undantaget förstås om det det råkar vara ett finkulturellt projekt.

Debattklimatet

Ofta är det samma grupperingen som är emot nya projekt och tyvärr är den äldre generationen kraftigt överrepresenterad. Detta är en del politiker inte sena att utnyttja, för det finns många röster att vinna.
Debatterna blir ofta känslomässigt drivna av nejsägarna till förändringarna, eftersom de sällan har några sakskäl för sitt motstånd förutom att de tycker att det var bättre förr eller liknande. Det finns många nackdelar med känslomässiga diskussioner, debatterna blir sällan konstruktiva eller för samhället framåt. De polariserar helt enkelt samhällena, i vi och dem läger.
Vi ser detta i debatterna på sociala medier, inte bara lokala frågor som Pommern, sjökvarteret, Mariehamns innerstad utveckling med mera, utan också internationella frågor som vaccinationer eller ej. Jag publicerade för några dagar sedan fakta över att beläggningen på sjukhus i Sverige, vilka som var vaccinerade och icke vaccinerade. Grafen visar entydigt att det är mycket större risk att bli allvarligt sjuk om man inte är vaccinerad.
Det tog dock inte länge innan meningsmotståndare skrev att jag ljuger och är en uppviglare för att jag presenterar fakta. Det andra metoden som de använder är att de presenterar argument och när man sedan vill diskutera faktan till deras argument, så slutar de alltid med att de säger på ett eller annat sätt att de tycker att denna diskussion ger inget något mera och drar sig ur den utan att presentera någonsorts bevis.


Det är inte enbart antivccare eller foliehattar som gör på detta sätt, utan det är också tyvärr ett normalt sätt för faktadrivna människor att använda samma teknik, antingen om de är känslomässigt engagerade i frågan eller om de av någon anledning kan bli berörda av beslutet och utan att sätta sig in i sakfrågan, så är de inte mottagliga för sakskäl. T.ex vindkraftverk är bra så länge det inte syns för mig osv. (NIMBY = Not in my back yard)

Pommern ett exempel där bakåtsträvarna hade fel

Motståndarna till att bädda in Pommern i en trädocka använde alla sorts argument och ofta spelade man känslomässiga sådana. Trots det massiva motståndet (eller de som hördes mest) så fick museichefen Hanna Hagmark-Cooper igenom sin vilja och museet Pommern blev rejält uppgraderat som resmål.
Sommaren 2021 så slog Pommern besöksrekord i och gick till 10-top lista på finska museer. Det skulle någonstans vara klädsamt att alla de som sågade projektet skulle ha så pass mycket kurage att de bad om ursäkt för sina mycket hårda utspel. 
I grafen ser man hur intresset för Pommern har ökat över tid och i maj kom Pommern med i en 10 i top lista som säkert ökade ytterligare intresset för museet. En viktig faktor var att kryssningsresenärerna hittade till museet i somras och där kan man hitta största orsaken till besöksrekordet i kombination med en lyckad uppgradering av Pommern som gjorde att de sökte på Pommern innan de kom till Åland.

Det finns en inbyggd tröghet i samhällsmedlen

Många av besluten i ett samhälle med samhällsmedel blir kopior av föregående år. Det är helt enkelt enklast så för alla inblandade parter. Det kan därför vara svårt för nya företeelser att slå sig in, eftersom de andra har av hävd fått bidrag och blivit vana att få ett visst belopp och så kommer det en ny aktör och riskerar de att få mindre bidrag.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det intressant att se t.ex att vissa idrotter/sporter så är det självklart att samhället är med och finansierar både uppbyggnad och underhåll och med andra är det inte det. 

Nackdelen med ett sådant upplägg är att det finns en inbyggd tröghet i systemet som gör att man inte kan möta nya trender och beteendet hos befolkningen. 

Silver and Gold Steel Pipe
Posted in: Uncategorized