Teknikpanik, negativa kampanjer, alternativa fakta och attacken mot demokratin. (Del I)

Posted on december 28, 2021

1


Teknikpanik är inget nytt fenomen, utan den har funnits länge. Jag har plockat ut några av de farhågor som den äldre generationen och de som är motståndare till förändringar har haft genom tiderna. Exemplen är hämtade från en artikel av internet stiftelsen. 

”Hårdrockstexterna som skulle göra unga till satanister på 1980-talet. ”

(Se Sivert Öholms legendariska attack på hårdrocken 1982

”Videovåldsdebatten när videobandspelarna gjorde entré i de svenska hemmen. Eller dansbanorna och serietidningarna under 1940- och 1950-talen. Att nya företeelser och teknikskiften lockar fram starka reaktioner i samhället är inget nytt.

År 1958 var tyska barnexperter helt ense om att barn under 8 år inte alls skulle titta på tv, vilket också public service-kanalen ARD då rättade sig efter i sina programtablåer.

”Järnvägens intåg väckte oroliga frågor och hur den ansedda brittiska medicinska tidskriften Lancet en gång hade ett temanummer om järnvägsåkandets medicinska konsekvenser. Borde inte hjärnan koka vid dessa enorma hastigheter? ”

Källa: Är skärmhjärnan vår tids videopanik? | Internetkunskap

I dag ser vi liknande motstånd till 5G, Facebook, Google, livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin och speciellt nu är det vaccin som är på tapeten.

Alternativa fakta

Alternativa fakta eller att på ren svenska att ljuga har självklart alltid funnits, men i och med att beteendet på sociala medier har förändrats dramatiskt sedan starten 2007, så har plötsligt alternativa fakta blivit lika eller faktiskt mera värdefullt än sanningen i ”debatten” på nätet. Folk som är upprörda över något så engagerar sig otroligt mycket och de finns överallt på socialamedier och förkunnar sina åsikter som sanningar och skall övertyga alla andra om sina ”sanningar”.

Den stora förändringen på internet är att folk inte ville dela något överhuvudtaget om sig själva till
att dela något som man är upprörd och förbannad över och som avslöjar ganska mycket om människornas privata tankar.

Undersökningar visar att människor tenderar att reagera med ryggmärgen (95% av våra beslut på nätet görs så) istället för att fundera efter innan man tar ett beslut på nätet. Det kallas för ”decision shortcuts”, eftersom människan är lat till sin natur och inte vill använda energi i onödan, så därför källgranskar folk sällan ett påstående som man är upprörd över på sociala medier och istället delar man lögnen vidare utan att tänka för att man är arg.

Detta beteende utnyttjas av de som vill ha ett instabilt samhälle eller saknar fakta i sin åsikt men det falska inlägget stämmer med deras tro. De som vill ha ett instabilt samhälle använder sig ofta av trollfabriker. Trollfabrik förklarat | Ordlista | Internetkunskap 

Trump
När Trump blev vald till president 2016, så var det inte lyckade köpta Facebook kampanjer som avgjorde valet, utan folk som okritiska delade antifakta som trollfabrikerna hade skräddarsytt för att uppröra människor och fick dem så upprörda att de gick och röstade. Eftersom dåtidens Gallup institut använde till stor utsträckning traditionella mätmetoder som pappersbrev och telefonsamtal, så missade instituten rejält de som hade blivit engagerade och påverkade på Facebook. Detta skedde både i presidentvalet i USA 2016 och tidigare samma år i Englands val om uttåg från EU #Brexit.

Trump förstärkte detta beteende under sin mandatperiod genom att till och med i föra begreppet allternativ fakta. Han ifrågasatte dessutom konsekvent media (den media som var kritisk mot honom) och vetenskapen. Det innebar att han kunde alltid ha rätt inför sina väljare, oberoende om det var sant eller ej vad han sade.

Trump fick till och med sin ”sekt” att storma kongresshuset i ett sista desperat försök att hålla sig kvar vid makten januari 2021.

Frågan om det någonsin har varit lättare än idag att skapa konspirationsteorier som snabbt får spridning i ett samhälle. Förr i tiden så kunde de galnaste idéerna bli stoppade innan de kom ut till bredare grupper, eftersom de granskades i tidningshusen. Resultatet blev att skeptikerna samlades i mindre grupper som ofta blev sekter.

Trump införde begreppen som ”Deep state”, ”Drain the swamp” i sin retorik och detta har anammats runt om i världen. I Sverige så finns bl.a Carl Norberg som rabblar upp namn som han sedan knyter ihop utan någon som helst bevisföring och lyckas t.ex få ihop Ostindiska kompaniet från 1500-talet med döda diktatorer från Venezuela, kinesisk maffia, Bill Gates, massmedian i världen, familjen Wallenberg i Sverige och många flera och att de tillsammans har riggat det amerikanska presidentvalet 2020.

Retorik

Läran om talets konst har anor ända till antiken 400 före kristus. Förutsättningarna har ändrats dramatiskt hur man kan nå andra människor sedan den tiden, men grundbultarna i de mänskliga beteende finns kvar. I traditionell retorik pratar man om tre olika områden som man skall behärska om man vill övertyga folk och få dem med på sin sida i en fråga.

Ethos, Logos och Pathos.

Ethosargumentet är det auktoritära argumentet. Är du som talare trovärdig? Ytterst vilar all argumentation på talarens ethos, auktoritet. Det kan vara du själv och din kompetens, men du kan också hänvisa till någon annan. En forskningsrapport, en branschundersökning, en tydlig samhällstrend eller liknande.

Logosargumentet representerar förnuft och logik. Det är med hjälp av detta argument du presenterar nyttan eller vinsten.

Pathosargumentet, det känslomässiga argumentet, bygger på att föra fram det emotionella i budskapet. Det kan handla om trygghet, lycka, frihet, fult/snyggt och så vidare.

Likvärdiga parter
Om två parter diskuterar/debatterar om en fråga och båda har två trovärdiga sakkunninga och fakta som stöder sin tes, så har känslorna mindre betydelse i beslutet. Troligtvis så blir beslutet baserat på fakta och inte ett känslomässigt beslut och debatten handlar om sak och inte person.

Däremot är det helt annorlunda om den ena sida varken har sakkunninga eller fakta som hjälper dem i diskussionen. Då blir istället en attack på den andres argument Ethos och Logos samt presenterar alternativa fakta eller vinklar datan och spelar på människors känslor istället, gärna genom att överdriva faran för människor eller naturen. Detta används ofta i s.k. negativ kampanj mot något som man vill stoppa.

Myndighet vs individ
Myndigheterna har stor makt och är förstås Ethos inom retoriken. De baserar sina beslut med lagar och har ett tjänstemannaansvar. I Finland står det så här om tjänstemannaansvar ” Eftersom en tjänsteman i sitt arbete utövar offentlig makt, har han eller hon en ovillkorlig skyldighet att följa lagen samt handla opartiskt, oberoende och jämlikt.”. Med opartiskhet betyder att de inte kan driva en egen agenda, utan de skall förhålla sig professionella och leverera fakta som underlag till demokratiska beslut. I ett demokratiskt samhälle så skall media granska makten, eftersom det är svårt för en privatperson att få rätt mot myndigheter om de har gjort fel. Om media av olika saker inte gör det, så kan privatpersonen eller den drabbade vända sig antingen till JO eller JK för att få sin sak testad.
I Sverige tog man bort tjänstemannaansvaret 1974, men man pratar om att återinföra det igen.

Negativa kampanjer

Tyvärr har det aldrig varit lättare än nu att starta negativa kampanjer. Det tar bara några sekunder att komma på en lögn och sprida den, men det krävs oftast ett stort arbete att bevisa att något är falskt.
Lämnar man påstående oemotsagt, så blir det en sanning och svarar man så är det plötsligt två parter som strider på samma nivå. Effekten uppstår av det enkla skälet att folk inte orkar sätta sig in i sakfrågan och därmed så är det två likvärdiga parter som strider och då är det känslor som bestämmer vad/vem som har rätt eller fel.
Medvetet eller omedvetet så är en ganska intressant teknik att hjälpa de som kommer med sin negativa kampanj/ful fakta, är att säga att man inte tar ställning i sak, man jämställer därmed båda parterna som likvärdiga i frågan. Man tar helt enkelt bort Ethos och Logos argumenten och kvar har vi enbart Pathos. Därmed får vi en debatt som är känslomässigt driven och blir polariserande. Det är bland annat det som händer när t.ex media inte granskar kritiskt sakfrågan, utan rapporter två ”åsikter” eller någon annan trovärdig person uttalar sig på samma sätt i sociala forum.

Politiskt har negativa kampanjer använts länge som metod för att regera eller störta motståndare. Populister har alltid attraherat en viss mängd väljare i ett samhälle. Har man inte fakta så skapar man ”källor” med den fakta man behöver för att ge Ethos till sina sympatisörer. Spindoktorer har en allt viktigare roll i demokratiska val och deras huvuduppgift är förstås att se till att deras parti/arbetsgivare kan behålla makten och använder sig gärna av negativa kampanjer, om det inte räcker med att köra positiva kampanjer.

Attacken mot demokratin

Min uppfattning är att tyvärr har Logos fått en allt mindre betydelse i diskussionen på nätet, utan det handlar mest om känslor (Pathos) och så ser man till att hitta en ”auktoritär” på internet som stöder sin åsikt. Denna teknik fungerar effektivt eftersom folk orkar inte vara källkritiska utan litar på sina ”auktoritärer”. Man har helt enkelt bestämt sig för vad som är sant. Vi är som samhälle väldigt sårbara mot propaganda om det är Pathos som är det viktigaste argumentet.

Det är intressant att jämföra med vad man demonstrera mot idag jämfört med t.ex i slutet på 70-talet och början på 80-talet. För 40 år sedan var man rädd för kärnvapenkrig och man protesterade bl.a mot krig och kärnkraft som energikälla.

Jag jämförde med 80-talet av en speciell orsak och det var att man då lyckades genom vaccination utrota smittkopporna. En av metoderna var att man måste ha bevis inom vissa yrken att man hade tagit vaccin som t.ex sjömän, men även när man reste till olika länder. Mig veterligen så var det få protester eller inte några alls mot att man ville utrota smittkopporna genom vaccinationer eller att man måste ha uppgifterna om det i sitt pass.

Idag protesterar man mot nyteknik som 5G eller alla saker som försöker stoppa spridningen av COVID.

Sammanfattning

När balansen i retoriken nu har blivit kraftigt förskjuten mot Pathos, så har media, sakkunniga och officiella myndigheter ett oerhört viktigt uppdrag att verkligen hålla sig till fakta, annars förstörs förtroende för dem, även från de som traditionellt inte är skeptiska till auktoritärer.
Media har dessutom ett extra viktigt uppdrag att sätta ner tiden på att göra granskande journalistik för annars förlorar Logos och Ethos ännu mera mark mot Pathos i retoriken.

Posted in: Uncategorized