I den åländska debatten om hur vi skall forma vår framtid har det blivit att handla mycket om känslor. Antalet kommuner säger en del att är inte relevant utan att det är att folk får vara med och bestämma, som är det viktiga och att det sker på frivillig bas och att det inte skall finnas några tidsramar. Andra menar att vi måste veta förutsättningarna för att kunna planera hur detta paradigm skifte skall gå till väga. De flesta verkar dock vara inne på att något måste göras och att det handlar mera om hur det praktiskt skall gå till väga.
En konsekvens av på vilket sätt vi kommer att göra i frågan, är att antalet kommer att skifta mellan 1-16 stycken. Det är lättare för oss ålänningar att förhålla oss till antalet kommuner än hur verkligheten ser ut om 10 år. I och med att debatten nu har låst sig så har jag försökt identifiera olika alternativ. Dessa alternativ är insamlade på Åland Ekonomi. De olika alternativ har jag satt upp med förklaringar, hur det är tänkt och försökt gruppera dem enligt några parametrar som jag tror att är relevanta, samt så kommentarer jag dem med det som jag ser som negativa och positiva effekter med de alternativen.
De olika parametrarna som jag har delat införslagen i är:
- Vem genomför sammanslagningen: Ålänningarna (val var 4:e år) eller kommuninnevånarna (folkomröstningar)
- Tidsramen för när det skall vara klart
- Antalet kommuner
- Serviceområden (dvs om de är samma serviceområden som det är kommuner)
- Politiska utmaningar
- Juridiska utmaningar (t.ex kan vi ha bara en kommun på Åland eller är det helt fritt för en åländsk kommun som helst gå ihop med vilken annan kommun som helst. )
Just nu är jag uppe i elva olika alternativ och håller på att sammanställa dem. Det tar lite mera tid än tänkt, men jag skall försöka göra det noggrant istället. Det kan ta någon dag ännu, återkommer.
Mazocialmedia's Blog 
Lennart Isaksson
april 14, 2018
Jag föreslår att du börjar med att klara ut det kommunala uppdraget, typ skall vi ha ett KST eller skall kommunerna klara det själva, är det aktuellt att ha ett helåländskt grepp om minnessjuka, demens, Alzheimer o likn, hur skall den kommunala servicen spridas, hur långt tillåter vi att medborgarna har till skola, dagis, socialvård mm. En viktig fråga är också hur stora landskapsandelar LR har råd att dela ut. Sedan kan man runt detta spåna om kommunernas antal och utformning.
mazocialmedia
april 15, 2018
Jag håller med om att det allra viktigaste är att reda ut behoven och det vore det logiska sättet att hantera detta, men fokus har blivit kommunernas vara eller icke vara eftersom det är något som de flesta kan förhålla sig till. Av den orsaken har det blivit av största vikt att reda ut vad konsekvenserna med antalet kommuner kan bli fast det egentligen är mindre viktigt och mera av psykologiska orsaker.
Du minns säkert när vi slog ihop VÅSC och IF Start så var namnet en av de absolut viktigaste sakerna trots att det var egentligen av sekundär betydelse.
MS
april 15, 2018
Organisationen/indelningen kan underlätta eller försvåra, men definierar i sig inte resultatet. Skalfördelar finns, men är i en utspridd befolkning svåra att uppnå. Centralisering är över tid vanligtvis lösningen på problemet, till nackdel för periferin. Härom råder ingen som helst tvekan vare sig i teorin eller empirin, men ändå vill man gärna låtsas som annat i den åländska debatten. Åtminstone från politiskt håll. Inte undra på att det uppstår blockeringar.
En kommun, dvs gemensamt ansvar, med servicegaranti är nog idealt, så folk på ÅE har koll. Liggande förslag från lr har alla förutsättningar att bli en kostsam halvmesyr som inte löser några problem.